1968 berättade jag för min klasskamrat Jim på Wargentin att jag skulle söka in på apotekarlinjen. Du kommer bli en förmögen man, svarade han. Då kunde en apotekare tjäna tio gånger mer än i dag.

På Läkartidningens hemsida stod nyligen att läkarnas köpkraft minskat med 92 procent sedan 1970. Andra akademiker har säkert också fått dålig löneutveckling, men i dag satsar tre gånger fler på sådan utbildning. Tillgången har ökat och då sjunker lönerna.

Saco kom med en rapport 2020 om att närmare var tredje högskoleutbildning innebar ekonomisk förlust. Men Sacos undersökning gällde livsarbetstid och inte faktisk arbetstid, som nog ofta kan vara högre.

I USA visade en ny undersökning att 50 procent ångrade sin högskoleutbildning, på fem år hade det ökat från 25 procent. President Biden försökte ge lågavlönade 110 000 kronor för att amortera av studielånen, vilket kongressen avslog, men han tänker försöka igen.

För samhället är det positivt att universitetsutbildade kan anställas för låg lön. För individen kan utbildning bli en dålig investering, som att köpa en fond som förlorar i värde på 40 år. Det kan vara svårt att höja löner.

Farmaceuter på apotek är privatanställda och personligen ansvariga. De borde tjäna 25 procent mer, men eftersom apotekens vinst är bara 1–3 procent går det ej. Ambitionen bör finnas och facken bör kämpa för högre löner mer än i dag. Eftersom samhället är vinnare på systemet bör avskrivningar av studielånen ske i stil med Bidens förslag för de som går med förlust.

Roger Lindmark

► Har du något att säga? Skriv en insändare eller debattartikel här.