Enligt Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering 2022 av riksdagens miljömål Storslagen fjällmiljö är utvecklingen negativ och målet väntas inte nås till 2030. Åtgärder och styrmedel är i många fall inte tillräckliga och behöver stärkas.

Antalet besök till fjällen är stort och ökar. På flera ställen har ett stort slitage blivit följden. Störningar från terrängfordon och annat rörligt friluftsliv påverkar renarnas betes- och kalvningsro och är ett problem för rennäringen på många håll. Lokalt är buller från helikoptertrafik betydande. Nedskräpning lämnar lokalt stora spår efter sig. Ovanstående enligt utvärderingsrapporten.

Förutom den grundläggande frågan för STF:s verksamhet i Jämtlandsfjällen just nu – markarrendet och möjligheten för STF att bedriva fortsatt verksamhet – riskerar det stora intresset för fjällen att rasera attraktiviteten för vissa områden. Självklart är det så att det är geografiskt begränsat och i huvudsak till de stora ledstråken där dessa problem blir accentuerade. Det finns stora områden i de svenska fjällen där en besökare kan vistas dagar i sträck utan att se en annan människa. Det finns även områden med välorganiserade leder med stugor på lagom avstånd, så möjligheterna är fortsatt goda för alla som vill vandra några dagar i vår fantastiska fjällvärld.

Allemansrätten ger oss dessa möjligheter och den friheten måste värnas, ledavgifter vilket framförts från en del håll är fel väg att gå. Allemansrätt kan inte köpas och säljas på en marknad.

Det är ansamlingen av människor som är huvudproblemet, det skapar problem för rennäringen. De stora samlingspunkterna som Jämtlandstriangeln och Nikkaluokta-, Kebnekaise- och Abiskostråket är överutnyttjade i dag. Mot den bakgrunden anser Svenska Fjällklubben att det är ett klokt och riktigt beslut som STF har tagit gällande Jämtlandsfjällen, att försöka sänka besökstrycket där det är störst.

Det stora e-coliutbrottet i augusti efter norra Kungsleden och vid Kebnekaise fjällstation visar de sårbarheter som finns i fjällens utmanande miljöer för till exempel modern hygienisk avfallshantering. Fortfarande avråds besökare från att dricka vattnet ur Láddjujohke mellan Kebnekaise och Nikkaluokta på grund av e-colibakterier. I Enan som avvattnar Blåhammaren har på samma sätt e-coli spårats, även om sambanden inte klargjorts.

Besöksnäringens representanter i Jämtland är inte nöjda, de menar att det behövs mer dialog och strävan efter bredare samförståndslösningar mellan olika intressenter. Grunden för överenskommelsen är rennäringslagen och inte ett ”allmänt friluftsintresse”.

Att i missnöjet lyfta fram länets totala besöksnäringssiffror och omsättning i denna debatt är vilseledande. Den ekonomiska utkomsten för länet från Jämtlandstriangeln är marginell i sammanhanget. Den hårt naturresurskrävande utförsåkningsturismen, ”vanliga” sommarbesökare, konferensgäster och affärshotellnätter genererar de stora penga- och sysselsättningseffekterna, inte ryggsäcksvandrare och turåkare.

Attraktiviteten med att besöka fjällen som vandrare eller turåkare är orördhet, vyer, kunna dricka vattnet direkt från jokken med mera. En hög servicenivå med gastronomiska middagar genererar färskvarutransporter som ger utsläpp och buller. För att kunna behålla fjällens alla värden och långsiktigt vara ett attraktivt besöksmål, med internationell lockelse, är det en balanserad överenskommelse mellan STF och berörda samebyar som träffats. Alternativet hade kunnat vara att markupplåtelsen helt drogs tillbaka.

Ulf von Sydow

fjällmiljöansvarig i Svenska Fjällklubbens riksstyrelse

Läs också debattartikeln av Jerker Bexelius: Fel uppfattning att samiska intressen har tagit hela vinsten

I LT:s artikelserie Rätten till fjällen hittar du fler artiklar.

► Har du något att säga? Skriv en insändare eller debattartikel här.