Onsdag 3 maj samlades ett antal pigga pensionärer i Betelkyrkan.

Pigga pensionärer samlades i Betelkyrkan. Foto: Tage Öhlund
Lokalföreningen i Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG) hade kallat till månadsträff. RPG-kören var på plats med sin ledare Maria Langefors. RPG-kören sjöng ett par vårsånger. Fikastunden efteråt, där Elsy Fors, Kerstin Mikelsson och Marin Granström bjöd på renköttssmörgås och härligt goda rutor, var mycket uppskattad.

Peter Carlsson, professor vid Mittuniversitetet, berättade en spännande historia om Stradivariusfiolens fina ljud. Foto: Tage Öhlund
Annons
Annons
Sedan var det dags för Peter Carlsson, professor vid Mittuniversitetet i Östersund och tillika psalmförfattare, att ta plats vid mikrofonen. Han hade med sig en fiol med stråke och berättade en spännande historia om hur han och en kollega blivit ”världskändisar” genom att forska fram hemligheten i Stradivariusfiolens fina ljud.
Peter hade forskat på träets egenskaper och lärt sig hur trä kan reagera under olika förhållanden. En av hans kolleger i lärarkåren på universitet, professor Mats Tinnsten, kunde mycket om svängningar i olika material, bland annat även för trä. De fick en idé.
– Vi skall prova att med avancerade matematiska beräkningar studera locket på en äkta Stradivarius och se om vi kan kopiera det på något sätt. Med modern teknik och kraftfulla datorer lyckade de. Det är locket i fiolen som har den största inverkan på tonen. Fioler av märket Stradivarius kan vara värda mer 150 miljoner kronor. Så deras resultat blev en sensation. Utöver svenska medier uppmärksammades det av flera stora utländska medier, som Washington Post, New York Times med flera under rubriker som: ”Swedes go High-Tech to Crack Stradivari Code .”
De fortsatte att forska även på de stråkar som världens bästa violinister använder. Även de kan kosta sexsiffriga belopp. De utförde då sina beräkningar på ett sällsynt träslag från Brasilien som anses vara bäst. Detta träslag är numera fridlyst.
Annons
Peter Carlsson är förutom sin profession som professor i maskinteknik även poetiskt lagd. Det har han visat genom att skriva ett antal psalmer. De finns med framför allt i frikyrkans sångböcker, där han genom sitt engagemang i Equmeniakyrkan har god ingång. Han delade ut ett blad med sina nyskrivna psalmer, som vi sjöng. Jag fäste mig speciellt vid en psalm han kallade ”fredspsalmen”, där första versen lyder: ”Med sorg får vi höra om strider, om oro och krig i vår värld. Hur folk som var bröder blir offer och byter sin vänskap mot svärd. O Herre när eldarna flammar och lågor slår upp på vår jord. Gjut fred över rykande härdar och sänd oss försoningens ord.”
På frågan om han skickat något förslag till den nya psalmbok som Svenska kyrkan nu aviserat, svarade han: – Ja, jag har skickat in 22 förslag! Vi önskar honom lycka till med fortsatt psalmskapande!
Efter ytterligare ett par vårsånger av kören, så var det dags för deltagarna att ge sig ut i vårsolen igen. Tacksamma för trevligt program och god gemenskap!
Tage Öhlund