Snillerikets årsmöte hölls hos Wikners i Persåsen och gästades av Mattias Warg, författare av boken Revolutionen 1809. Utstyrd med tidstypisk hatt berättade han om revolutionären från Hovermo, Georg Adlersparre. Om personen, frihetstänkaren, militären, snillet och den beslutsamme revolutionären.

Det var han som satte stenen i rullning. Stenen som befriade Sverige från den svage kung Gustav IV. Stenen som rullade vidare ända tills vi fick ätten Bernadotte på tronen.

I mars 1809 bröt han upp från Karlstad och tågade i spetsen för den värmländska arméfördelningen mot Stockholm för att störta kungen. Alle man var medvetna om att de riskerade dödsstraff. Adlersparre ansåg sig lämpad eftersom han varken hade maka eller barn att efterlämna om det skulle gå illa.

Men redan vid den första anhalten, i Kristinehamn, förändrades läget. Där bjöds officerarna av godsägaren och kaptenen Linroth på aftonmåltid. Vid tebordet fick kaptenens dotter Louise närvara, och klick! Adlersparre blev genast kär.

Uppdraget måste dock fullföljas och när han med armén efter många besvär nådde Stockholm, hade budet redan gått och kungen blivit avsatt. Adlersparre blev minister i den nya regeringen, var med och författade landets nya konstitution och blev sedermera landshövding, då med Louise vid sin sida.

I Snilleriket fick den sittande styrelsen fortsatt förtroende, men Birgitta Iwald och Bertil Glansberg hade avsagt sig omval. Birgitta kunde inte närvara och kommer att avtackas vid senare tillfälle. Som nya i styrelsen valdes Lars Björling och Arthur Ruiter.

Arne Nilsson