En man steg av bussen, i Sveg i september sommaren 1955. Föga anar svegarna att denna dag är den första dagen i den idrottshistoria som resenären inom en tid skapar i Sveg och i länet. Han är endast 22 år när han kommer till Sveg och att han kommer fostra nästan en hel generation ungdomar i 10-12-årsåldern.
Vid tiden från slutet av 1940-talet och i 50-talets början finns i Sveg en handfull seniora bordtennisspelare. Intresset är inte stort och lockar få ungdomar som vill prova på. Fotboll och ishockey dominerar alla pojkars sysselsättning. För flickorna finns gymnastiken. Intresset för idrott är stort och det kommer snart visa sig att det finns spelrum för en ny idrottsgren som passar alla.
Hösten 1955 blir ungdomarna i köpingen varse, att den man som stiger av Ljusdalsbussen är en bordtennisspelare av rang. Som en skänk från ovan kommer en stjärna till Sveg från Söderhamn och hans namn är Josef Hagberg.
Efter en tid kallar Josef till träning i gymnastiksalen på tredje våningen på folkskolan. Förväntan är stor. Den kille som behandlar alla lika blir till den gestalt som alla följer. Josefs ledaregenskaper och fallenhet att engagera de törstande trängtande idrottsungdomarna inspirerar så många, att 40 ungdomar hela tiden deltar i träningarna. Träningen leds på ett nytt och modernt sätt. Träningsmomenten är förberedda och Josef instruerar alla som blir delaktiga och alla får ta plats.
Annons
Annons
Bordtennis är en populär sysselsättning i Jämtland och Härjedalen. Pingis spelas överallt i länet. Den stora grupp av ungdomar Josef först tränar och sen låter resa runt, för tävling och förkovran, är blyga iakttagare runt pingisborden i Jämtlands alla orter. Inga framgångar för härjedalingarna, som är ute för att se och lära. Josefs stora engagemang lockar till fortsatta medryckande träningar, som han kröner med att på tävlingar visa – så här går det till. En dynamisk ledare som får med sig alla.
Efter 2-3 års väl organiserade träningar och tävlingar åker svegarna runtom i länet som favoriter i alla klasser – herr och dam, juniorer och seniorer. Exemplet – Lag-DM i februari 1959 har Svegs IK som vinnare i alla 4 klasserna. Länsidrotten har aldrig tidigare haft en sådan dominans från Härjedalen som vid den här tiden, alla sporter inkluderade. Jämtarna är imponerade. Josef deltar i Svegs IK:s färger i VM 1957 i Stockholm. I första matchen möter han och förlorar mot den 15-årige Hans Alsér.
Många spelare utvecklas snabbt och en spelare, Mats Nordström, blir den bäste. Henning Mankell fångas av pingisintresset och blir en trogen deltagare på träningar och tävlingar. Flickorna med Ulla Larsson i spetsen tillhör länets bästa. Tremannalagtävlingen Flisan Cup för pojkar har ett av lagen från Svegs IK, som med minsta marginal förlorar norrlandsfinalen mot IK Vig från Sundsvall. Josef skriver själv om tiden i Sveg. ”Det jag frapperades mest av att det fanns så många med utpräglat bollsinne på en så liten ort.”
Annons
Längtan till Hälsingland och befordran inom Bergvik & Ala gör att familjen Eva och Josef flyttar tillbaka, först till Loos sen via Ljusdal till Söderhamn. Vad vi förstår är att Josef kommer fortsätta sitt intresse för bordtennis inom sin moderklubb i Söderhamn, SUIF – Söderhamns Ungdomsgårds IF. Samman med Gösta Lööf och andra bidrar Josef under många år till nationella framgångar för klubben.
Vi är många som uppskattar Josef och hans tid i Sveg och hans minne lever. När vi minns tillbaka är det hans namn som ofta nämns som den ungdomsledare som gav oss en bra start och en riktig värdegrund. En fostran som många bär med sig och vi har anledning att stort tacka Josef, som gick bort i Söderhamn 89 år gammal i januari 2023.
Tack Josef Hagberg!
Mats Widén
Sam Persson
Lullen Hoflin