Januaris sista dag möttes vi i föreningen SPF Frösön för att få information om vad som händer i vår stad.

Uno Svaleryd kom som representant för Stadsmiljöföreningen, tidigare Stadsmiljögruppen, för att berätta om planerna dels för Gustav III torg och dels busstrafiken i stan.

Imponerande många, 66 medlemmar, hade anmält sig till träffen, vilket visar på intresset för ämnet och hur viktigt vi upplever det. Vi fyllde verkligen Norderösalen i Hornsbergskyrkan den här kvällen.

Uno började med att berätta om torget och planerna för det och att föreningen inte motsatte sig en förändring av torgets användning, men att planeringen skall ske öppet och i ett samtal med invånarna.

Han berättade om luften i stadsmiljön och om de mycket höga halter av hälsofarliga småpartiklar som fanns i luften, långt över det tillåtna. Problemen beror på omfattande biltrafik och användningen av dubbdäck. Han visade på de trafikleder som var speciellt utsatta.

Ovanstående som en inledning till busstrafiken och de förändringar den stod inför och hur det också hängde ihop med den trafikmiljö som beskrivits ovan. Hur man ville minska biltrafiken och få folk att åka buss. Det viktiga är att göra busstrafiken så attraktiv så att främst arbetsresorna går med buss istället för med bil. Då behöver bussarna gå snabbaste vägen mellan bostadsområden och arbetsplatser och med hög turtäthet.

Han föreslog också att man skulle kunna utnyttja parkeringar i utkanten av stan för att därifrån bussa in folk till olika arbetscentrum och hur man med busskort och p-avgifter skall skapa ett intresse för att lämna bilen utanför ”tullarna” och byta till buss.

Länstrafikens plan är nu att minska antalet busslinjer och förtäta tidtabellerna på föreslagna linjer, ersätta bussarna med elbussar och att laddning sker vid ändhållplatserna. Inne i centrum är bussarna i rörelse hela tiden. Föreningen anser att linjerna bör dras så att man inte skall ha längre än 200 meter från hållplatsen till de största arbetsplatserna. Vänthallen i centrum bör vara kvar nedanför Busstorget men kan vända sin huvudingång mot Kyrkgatan.

Bussförbindelse med både landsbygd och de olika stadsdelarna blir kvar men inom staden rätar man ut lederna för att snabba upp förbindelserna.

En fundering från referenten, hur slår det mot oss äldre, kommer avstånden till busshållplatserna att öka? För oss en viktig fråga då vi med stigande ålder kör mindre bil och blir mer bussberoende.

Stadsmiljöföreningen skall dock ha en eloge för det arbete de lägger ner för att bevaka utvecklingen i staden och vad jag förstår på ideell basis följa vad som sker med stadskärnan och vara som en blåslampa i ändalykten på politiker och tjänstemän, för att vi skall kunna bevara vår fina stad men samtidigt utveckla den.

Mötet avslutades med kaffe, smörgåstårta och engagerade samtal.

Lars Gabrielsson