Under PRO Leva Livets höstmöte, den 23 november, var vi cirka 85 deltagare, som träffades i Östersundstravets publikhall.

Ordförande Marianne Stålberg hälsade oss varmt välkomna, som alltid såväl vänlig som hjärtlig. Den planerade dagordningen blev godkänd och gicks igenom. Den punkt, som kanske tilldrog sig mest intresse, var förslaget till planerade aktiviteter för 2023. Programgruppen har lagt ner ett gediget arbete på aktivitetsplanen, som i dagsläget innehåller förslag till femton träffar med varierande innehåll.

Vår förening ägnar sig i första hand åt kultur- och samhällsfrågor, med ambitionen att varje träff ska vara meningsfull, berikande och ge god social samvaro. Vi vill bland annat påverka i viktiga samhällsfrågor och se till att pensionärslivet blir ännu roligare, än mer utvecklande och ge våra medlemmar ett rikare liv.

Bland programpunkterna inför nästa verksamhetsår kan vi bland annat finna besök av Sveriges ambassadör i Brasilien, Karin Wallensteen, ett möte med samiskt tema och Jerker Bexelius, en travdag och studiebesök, bland annat till Woolpower.

Mats uppvaktades som vår femhundrade medlem! Föreningen växer glädjande takt.

Anne-Marie Salomonsson, studieorganisatör, nämnde några av alla de varierande och spännande studiecirklar, som pågår i PRO Leva Livet. En medlem gav luft åt synpunkten, att ett sjukreseråd borde inrättas, där Regionens pensionärsråd borde ha inflytande.

Under kaffestunden fick vi väldigt fin underhållning, med äkta bluestoner! Det sjöngs och spelades av Bottleneck John. Han kåserade trevligt och intressant, lite om sina instrument, om sitt liv och lite om sin karriär, som sträckt sig utanför vårt lands gränser. Hans första utlandsturné gjorde han 2005 i Skottland. Sedan dess har hans gästuppträdanderesor slingrat sig världen runt.

Johan kunde stolt konstatera, att han är från Lit. Gitarren, som heter Amistar, är gjord helt av en skiftande metall, och Johan kallar den slideguitar. När han fingerfärdigt, musikaliskt och melodiskt hanterar gitarren, använder han sig av ett hjälpmedel, som han kallar sliderör. Det framkallar ”sorgliga” bluestoner till Johans vemodiga och vackra, typiska bluesljudande sång.

Johan kåserade runt, om att bluesen har varit föregångare till rock´n roll, med bland annat Elvis som exempel.

Ett litet stränginstrument berättade Johan om, innan han trakterade det till vacker sång. För all del med en enda sträng, men väl så fint att höra. Han kallade det Diddely Bow, och att det härstammande från bland annat Afrika. Den kände artisten Bo Diddley, som för övrigt ser ut att ha ett afrikanskt ursprung, tog instrumentets namn till sitt hjärta, och gjorde det till sitt eget, om än tvärtom. Johan påstår, att instrumentet härstammar från 1500- till 1700-tal, och den enda stålsträngen hanterades då med en flaska!

Efter att vi lyssnat till såväl njutbar sång och spel, som kaffe med macka och en del eftertänksamhet, skildes vi åt, för att nästa gång få träffas i Lucia-tid med de, som alltid, efterlängtade skolbarnen, som utgör vårt luciatåg.

Carin Brobacke