Annons

Annons

Annons

Östersund

Debatt
En berättigad fråga: Vem är egentligen naiv?

Text

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Det är med obehag, för att inte säga skräck som jag vaknar tisdagen den 18 oktober 2022, första hela dagen med en ny statsminister och en regering vars enda sammanhållande kitt är främlingsfientligheten. Fyra partier som i olika grad och med delvis olika motiv gått till val på att minska invandringen har nu enats kring ett avtal där Sverigedemokraterna, ett extremt parti även i jämförelse med andra högerpopulistiska partier i EU, har fått hålla i taktpinnen.

Anna-Lena Lodenius, journalist, författare och en av Sveriges främsta experter på högerextremism säger i en artikel  i Västerbottens- Kuriren: “– Vad vi svenskar än må tro så är det överhuvudtaget väldigt ovanligt med partier som uppfattas som högerpopulistiska med så tydlig fascistisk och nazistisk bakgrund som SD. Möjligtvis med undantag för Frihetspartiet i Österrike om man går väldigt långt tillbaka, och ytterligare några mindre framgångsrika partier.”

Annons

Annons

I det perspektivet framstår tidigare anklagelser från högerblocket om naivitet hos politiska motståndare och asylrättskämpar som löjeväckande. Från det lilla partiet Liberalernas håll har röster hörts om att de skulle vara garanten för att den nu tillsatta regeringen ska hålla sig någorlunda på banan vad gäller liberala och demokratiska värderingar. Hörde jag någon nämna ordet naiv? Oförmågan eller kanske oviljan att i praktiken vara den garanten visar sig redan i Tidöavtalet. Ingen kan blunda för det faktum att innehållet är skräddarsytt för att ge SD så mycket inflytande som det bara är möjligt. Ett parti som med bakgrund av Lodenius beskrivning kan skaka den svenska demokratin i grunden och framförallt utsätta utlandsfödda och personer med annan etnisk bakgrund för en behandling som saknar motstycke i modern svensk historia.

Klockan är fem i tolv. Hög tid att agera mot främlingsfientlighet, intolerans och rasism. Foto: Hasse Holmberg /TT/

Om vi för en stund stannar vid ett av förslagen som finns i Tidöavtalet, möjlighet att utvisa personer på grund av bristande vandel. Ett mycket luddigt begrepp som i  SVT:s Aktuellt den  17 oktober försvaras av statsminister Ulf Kristersson med orden: “– Begreppet är lite gammaldags, men fanns till 2005. I grund och botten handlar det om att det inte går att komma som utländsk medborgare till Sverige och göra saker som inte är bra för Sverige.”

Annons

Han fortsätter: "– Det är inte godtyckligt. Det handlar om att arbeta, försörja sig själv eller studera. På olika sätt bidra till samhället, inte komma och utnyttja samhället.

Annons

Sedan ska det kläs i en snygg juridisk prosa som är korrekt och fungerar i domstolar. Vid en första titt på citatet kan man missledas att tro att det handlar om personer som till exempel begår terroristbrott men tittar man vidare så kan bristen på vandel i stort sett betyda vad som helst som inte anses passa i det svenska samhället. Kristerssons påstående att det inte kommer att bli godtyckligt når rent av trumpistiska höjder. Det kan till exempel betyda att det blir brottsligt för vissa grupper och individer att hamna i arbetslöshet eller misslyckas med studier. Det är svårt att inte tolka vare sig förslaget eller Kristerssons förklaring på annat sätt än att människor i vårt land ska mätas med olika måttstockar.

För mig som vit och med svensk bakgrund i många generationer ska det alltså vara helt ok att bli av med jobbet eller få ett F i skolan, men för en person med annan hudfärg så kan samma “misslyckande” innebära utvisning. Det finns inga andra ord för det än rasism och är ett mycket talande exempel på det oerhörda inflytande som SD nu fått på den tillträdande regeringen.

Kommer svenska folket att reagera och förstå vad som håller på att ske eller har de senaste sju årens allt råare debatt och anpassning till Sverigedemokraternas rasistiska politik, som särskilt blivit synlig i den redan så strama migrationslagstiftningen, fått oss att likt den kokta grodan inte reagera förrän det är för sent? Än vill jag inte ge upp, än finns hoppet. Hoppet som visar sig i handlingskraft och mod hos KD-politiker i Södertälje, stora delar av civilsamhället, demonstranter i Östersund och många andra städer. Tillsammans kan vi visa att gränsen är nådd, att vi vill se ett annat samhälle än det som Tidöavtalet vill ge oss, ett samhälle där alla får plats, ett samhälle där inte etnisk bakgrund avgör om du är brottsling eller inte, ett samhälle där människor på flykt får rum och där Sverige tar sitt solidariska ansvar för vad som sker i omvärlden.

Joel Larsson, Östersund

Säg vad du tycker och tänker – klicka här för att skriva en insändare eller debattartikel.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan