Annons

Annons

Annons

Jämtlands län

Läsartext
Per Åsling avtackades i Lit

Detta är en läsartext.

Per Åsling hade fått nog av det politiska arbetet efter att hans far Nils G. Åsling varit riksdagsledamot 1969-1988. Han berättade öppenhjärtigt för oss Lits- och Häggenåsbor att något riksdagsarbete inte fanns i hans värld.

Per Åsling avtackades i Lit. Från vänster: Ann-Mari Östman, Ulf Eliasson, Gunnel Björk, Irja Åsling, Per Åsling, Ivan Gustafsson, Bengt Andersson, Marianne Hellström och Gunnar Granqvist. Foto: Sture Björk

Pers personliga egenskaper - alltid lyssnande och försynt - var det många i länet som upptäckte i början av 2000-talet. Pers återkopplingar i ett ärende, vad det än handlade om, har varit föredömligt goda. Ett mönster som alla goda krafter bör efterlikna, inte minst i den politiska världen.

Annons

Vi var många i länet som fick vara med när han ägnade sina krafter åt lantbrukets föreningsrörelse och som vi med egna ögon fick möta och lyssna till hans fina, ibland lite lågmälda framtoning.

Annons

Vi var flera i föreningsrörelsen som med säkerhet kunde konstatera att Per Åsling var den person som skulle bli respekterad i det politiska spelet som ibland är allt annat än upplyftande.

Detta innebar att han kandiderade till riksdagen 2006 och då på tredje plats på centerpartiets riksdagslista för Jämtlands län.

Väljarstödet blev förkrossande stort! Per var en av få som kryssade sig förbi alla huvudkandidater till riksdagen 2006 och var den personvalda ledamoten i Sveriges riksdag med det högsta procentuella stödet från sin valkrets.

Med 21,99 procent av sitt partis personröster i Jämtlands län hamnade Åsling före språkröret Maria Wetterstrand (MP) och den tidigare partiledaren Alf Svensson (KD), vilka fick det näst högsta och det tredje högsta procentuella stödet.

Vid avtackningen, dit också hans fru Irja var inbjuden, fanns stor tacksamhet och värme till de två från oss alla. Pers tveksamhet till riksdagsarbetet, som ändrades inför valet 2006, och vår tacksamhetsskuld visades också från oss som var med.

Per förärades konstverket "Häggströmstorpet" av konstnären Paul Cseplö (1944-2008), Söre Lit. Bengt Andersson, Boda, Lit hänvisade till Litsboken årgång 1975 och -76. Före laga skifte var detta torp ett dagsverkstorp och kallades vid den äldre avvittringen "Bäckströmstorpet". Vid tiden för laga skifte hade torpet Carl Nässör, född 1806 i Näset, som brukare och blev den förste ägaren av "odelstorpet" som det då kallades. 1919 köpte riksdagsledamoten Olof Pålsson, Söre, Lit. Han var riksdagsledamot i första kammaren 1949-1960 för Centerpartiet.

Annons

Annons

Kvällen varvades med bakverk i fröken Olssons lilla fik i Lit, i tidigare Föreningsbankens lokaler, som från 1915 varit den jämtländska bondekooperationens bank, med start i Trångsviken där Per och Irja Åsling har sin bondgård.

Allt började i Norderåsen, Häggenås 1880 där länets första Lantmannaförening bildades. Pers far, Nils G. Åsling, har i boken "Bondeliv i samverkan" från 2008 skrivit om när småbrukarentusiasmens Per Jönsson i början av 1900-talet talade i en fullsatt kyrka i Marieby om att bruka jorden och förhindra flykten från landsbygden.

Per Åsling har varit en viktig länk i denna kedja!

Sture Björk

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan