Annons

Annons

Annons

Läsartext
Planer på transportled i länet inspirerades av Göta kanal

Detta är en läsartext.

Tänk om satsningen på transportleden genom Jämtland mellan vårt östra och västra hav blivit lyckad. Skulle den då kunnat bli lika populär som Sveriges längsta dike, Göta kanal?

Diana på Göta kanal i Motala där bygget och premiärturen startade. Foto: Sören Jonsson

Landssekreterare Thomée lät sig inspireras av kanalprojekt som Göta kanal och Suezkanalen då han föreslog en kommunikationsled från Bottenhavet till Norska havet. Han ansåg att Jämtland skulle dra fördel av en tvärförbindelse genom land och sjöar som kunde förse Jämtland med varor. Sjöarna var Revsundssjön, Storsjön, Liten, Kallsjön, och Anjan och därefter vidare till Levanger.

Annons

År 1857 sa Jämtlands landsjämnadsting ja till idén och ett bolag bildades. År 1863 stod leden klar med bryggor, magasin, ångbåtar och vägar mellan sjöarna. Redan 1867 gick bolaget i konkurs och ingen tog det vidare då ett nytt effektivare transportsätt var på gång, nämligen järnvägen. Det som blev kvar var ångbåtstrafiken och ett 20-tal handelsföreningar som etablerades tack vare projektet.

Annons

Skribenten gjorde för något år sedan en tredagarsresa på Göta kanal. Resan började i Töreboda i väst nära Vänern med mål i Söderköping i öster. Resan gick i ett vackert landskap med blommande fruktträd och fina försommardagar. God mat och boende ombord på Diana, en av de större båtar som precis ryms i slussarna. Diana är från år 1931 och 31,66 meter lång och 6,79 meter bred och med 25 hytter. Ingen trängsel i kanalen så här tidigt på säsongen. Alltså ingen Götakanalaktion som i filmerna.

Göta kanal med sina 58 slussar är Sveriges längsta byggnadsverk. Foto: Sören Jonsson

I år är det 212 år sedan det första spadtaget till Göta kanal togs i Motala och 200-årsjubileum sedan man öppnade den västra linjen för trafik. Bakgrunden var att skapa en vattenväg mellan landets kuster via de stora sjöarna Vänern och Vättern och därmed slippa åka runt Sverige. Det skulle även göra oss friare från danskarna som kontrollerade Öresund.

Den som lyckades driva igenom projektet var Baltzar von Platen. Han dog dock tre år innan kanalen stod helt klar år 1832. Då hade 58 000 indelta soldater gjort cirka sju miljoner dagsverken, vilka, var och ett, var tolv timmar. Arbetet hade skapat en farled på 190 km, mellan Östersjön och Vänern, varav 87 km grävdes för hand. 58 slussar finns för att lyfta upp till högsta höjd 92 meter över havsytan. Kanalen passerar fem sjöar och 50 broar.

Annons

Annons

Från 1830-talet var det godstransporter som gällde på Göta kanal. Timmer, malm, spannmål och importvaror via Göteborgs hamn. Något man inte räknat med var järnvägen som dök upp i slutet av århundradet. Till att börja med blev det ett samarbete med gods på båt och tåg. Sista fraktbåten gick någon gång på 1960-talet. Nu är det rekreation som gäller. Cirka 3 000 fritidsbåtar, 200 000 åker dagsturer och 4 000 på kryssningar.

Göta kanal är en av Sveriges mest kända och välbesökta turistattraktioner med över tre miljoner personer som besöker aktiviteter i och omkring kanalen. Nästan hälften är utländska besökare. Kanalen har också utsetts till Sveriges förnämsta underverk och runt den är i dag en verklig turistattraktion. Man kan åka med egen båt, passagerarfartyg, cykel eller på annat sätt. Utställningar kring kanalen kan ses i Motala och Sjötorp. Enbart slussningarna är ett skådespel och det är även färden genom ett varierat landskap. På Karlsborgs fästnings äventyrstur startade guiden med att skjuta ner vakten, sedan var det många överraskningar i gångarna.

Skylt med HARA Östersund på slussportarnas armar. Foto: Sören Jonsson

Baltzar von Platen var teknikgalen, vilket behövdes för att bygga Sveriges längsta byggnadsverk. Tekniskt kunnande tog han till sig bland annat från England. Detta behövdes för att bygga slussar, dammar, kanal och hamnanläggningar. Projektet som sådant blev dessutom en grund och idé för industrialiseringen i landet. De 58 slussarna var helt manuella från början mot bara två nu. Nu drivs slussportar på maskinell väg. Här kunde man se att Östersundsföretaget HARA varit med och tillverkat dessa. Företaget tillverkade bland annat produkter med hydraulik i olika former. Skyltar från företaget fanns på portarmarna.

Sören Jonsson

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan