Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaChefredaktörens krönikor

Karolin Johansson
Mina nyårslöften är krossade glastak och dålig stämning

2021 är slut och det ligger i en chefredaktörs uppgift att skriva en årskrönika. Flera av mina kollegor kommer att skriva om hur bra det gått för deras verksamheter under året och hur glada de är att allt fler vill läsa tidningens journalistik, framförallt digitalt. Många kommer att skriva om corona och någon kommer säkert att slå sig för bröstet för att hens tidning minsann erbjuder den bästa lokaljournalistiken som någonsin skådats. Jag skulle kunna skriva om allt det där, eftersom det är sant även för Länstidningen, men jag väljer att skriva om krossade glastak och dålig stämning.

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Göran Lambertz, Soran Ismail och Bianca Kronlöf stod i fokus under årets jämställdhetsdebatt. Bilden är ett montage.

Bild: TT

Annons

2021 var året då ännu ett glastak krossades. Magdalena Andersson valdes till partiledare för Socialdemokraterna och Sverige fick därmed sin första kvinnliga statsminister. Förvisso på tok för sent, men samtidigt ett fantastiskt sätt att fira jubileet att det var 100 år sedan kvinnor för första gången fick rösta i ett (allmänt) val. Magdalena Anderssons plats på förarsätet innebär också att det nu är sex kvinnor och tre män som leder våra riksdagspartier. Nej, kön är inte lika med kompetens men kön är lika med erfarenhet och genererar mångfald. Därför spelar det roll att såväl snopp- som snippbärare, snubbar, gäris och ickebinäris får förtroendet att bestämma. På regional och kommunal nivå spelar det också en viktig roll, varför det gläder mig att Effie Kourlos (C) tar plats vid rodret och manskvartettens tid i rådhuset i Östersund är förbi. 2022 kommer till mångt och mycket handla om vem som får bestämma över vad och det är ditt och mitt val och ansvar hur makten ska fördelas och vilka vi vill ska representera oss de kommande fyra åren.

Annons

Annons

Där och då trodde nog många att det inte kunde bli värre för jämställdheten.

2021 var också året då jämställdheten fick sig en törn, för att komma igen starkare än någonsin. Samhället slöt upp mot mäns våld mot kvinnor och det stor klart att patriarkatet en gång för alla ska krossas. Det började i mars efter juristen och tidigare justitiekanslern Göran Lambertz ökända presskonferens där han, efter att ha friats från misstankar om våldtäkt, kallade den anmälande kvinnan ”lögnerska” och ”bedragerska” i direktsändning. I en intervju med Expressen säger dock Göran Lambertz att han "kladdat" på kvinnor ett 20-tal gånger och säkert utsatt dem för obehag. Något ansvar för sina handlingar verkar han dock inte benägen att ta. Där och då trodde nog många att det inte kunde bli värre för jämställdheten.

Efter den här härdsmältan såg vi äntligen ljuset i tunneln för jämställdhetsdebatten.

Kort därefter kom SVT-dokumentären Persona non grata om komikern Soran Ismails försök till come back efter att han under me too anklagades för flera våldtäkter och sexuella ofredanden för att sedan försvinna från rampljuset. Misstankarna mot Soran Ismail avskrevs i brist på bevisning men i dokumentären medger han att hans förhållningssätt till sina sexuella partners inte alltid var särskilt schysst, men det var för att han var ett offer för sin egen sexualdrift. Inget ansvarstagande här heller. Efter den här härdsmältan såg vi äntligen ljuset i tunneln för jämställdhetsdebatten, men det skulle kosta fem kvinnors liv.

Annons

Före sommaren mördades fem kvinnor av sina män i tät följd och frågan om mäns våld mot kvinnor fick en stark strålkastare på sig. En tsunami av "nu får det vara nog" drog fram över sociala medier och många undrade "var är männen?" när de lyste med sin frånvaro. Regeringen konstaterade att "våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för ojämställdhet mellan könen" och lovade en miljardsatsning för att få slut på våldet.

Annons

Sen kom boken Brev till mannen som föddes ur ett avgrundsvrål över SVT-dokumentären Persona non grata och som lovar att göra slut på patriarkatet. Bianca Kronlöfs bok är inget litterärt mästerverk men den slår fast att såväl män som kvinnor måste ta ansvar för sina handlingar och att vi behöver bli bättre på att ifrågasätta uttalanden och ageranden som är ett hot mot jämställdheten. Hon konstaterar att det ibland behöver bli dålig stämning för att vi ska komma någonstans. Om vi inte vågar ifrågasätta och riskera att det blir dålig stämning runt bordet förändras inget, vare sig vi eller samhället vi lever och verkar i utvecklas, menar Bianca Kronlöf.

Våga dålig stämning och krossa fler glastak.

2022 kommer att bli ett viktigt och avgörande år på flera sätt: kampen mot coronaviruset fortsätter och vi går till valurnorna i september. Ska vi överleva det här viruset och fortsätta leva i en demokrati behöver vi våga dålig stämning och krossa fler glastak.

Annons

Därför fortsätter LT att berätta om samhället som det ser ut: med lika många kvinnor som män, med personer med olika bakgrunder, möjligheter och förutsättningar. Med personer som talar olika språk och som inte är den andre lik.

Vi kommer att fortsätta förvåna och oroa genom att granska och ifrågasätta.

Vi kommer att fortsätta skapa dålig stämning genom att utmana normer och traditioner.

Vad kommer du att göra?

Annons

Annons

Till toppen av sidan