Tillgången till snabbt bredband är en förutsättning för att kunna bo, leva och verka i hela Sverige. Snabbt bredband är ett måste för att kunna betala in räkningar eller moms, studera på distans, kommunicera med myndigheter eller delta i ett jobbmöte online. Snabbt bredband är ett måste för avancerad utrustning inom industri, sjukvård och offentlig service. Tyvärr finns inte den förutsättningen överallt i vårt land.

I dag saknas snabb bredbandsuppkoppling (100 Mbit/s) i stora delar av landsbygderna. Till exempel saknar 53 procent av hushållen i Jämtland-Härjedalens landsbygd och 70 procent av hushållen i Norrbottens landsbygd, tillgång till snabbt bredband. Det betyder att dessa människor och företag saknar grundläggande förutsättningar för att leva i ett samhälle som blir allt mer digitalt och därmed exkluderas de från möjligheten att utvecklas och delta i samhället.

Pandemin har ytterligare drivit på den digitala utvecklingen och skapat nya möjligheter att arbeta flexibelt, från hemmet eller fritidsbostaden. Det är bra! Det främjar orter utanför de större städerna, men bara de orter som har tillgång till snabbt bredband. Fler flyttar nu från städerna men ytterst få flyttar permanent till ställen där det inte finns tillgång till bredband. Anledningen är enkel. Dit den digitala utvecklingen tagit oss går det inte att vara en del av samhället eller driva företag utan tillgång till snabbt bredband. Ett fungerande bredband är i dag vad elektriciteten var under 1900-talets början.

Sverige har ambitiösa bredbandsmål: 98 procent av alla hushåll och företag ska 2025 ha tillgång till bredband på 1 Gbit/s eller snabbt bredband i den absoluta närheten. 1,9 procent ska ha tillgång till 100 Mbit/s och resterande 0,1 procent ska ha tillgång till 30 Mbit/s år 2025. Vi frågar oss om dessa mål tas på allvar av riksdag och regering?

Beräkningar av Post- och telestyrelsen (PTS) visar att det skulle kosta cirka 53 miljarder kronor att ansluta 99,9 procent av hushållen och företagen med snabbt bredband fram till tomtgränsen. Då skulle enligt PTS de tre delmålen om 1 Gbit/s och 100 Mbit/s vara uppnådda och därmed även målet som helhet. I PTS huvudscenario kommer marknadens aktörer, med hjälp av tillgängliga bredbandsstöd, att investera 31 miljarder kronor i fibernät fram till och med 2025. Att ansluta kvarvarande hushåll och företag skulle då kräva ytterligare cirka 22 miljarder i investeringar utöver vad PTS väntar sig att marknaden kommer att investera fram till och med 2025.

Regeringens budgetförslag för 2022 utlovar 500 miljoner kronor ytterligare till bredband under 2022, vilket betyder totalt 1,3 miljarder kronor för nästa år. Enkla överslag visar att med satsningar i den storleksordningen kommer det att ta 13 år att nå bredbandsmålen OM marknadens aktörer bidrar med 31 miljarder, annars kommer det att ta 40 år. De finansiella resurser som kopplas till bredbandsutbyggnaden är med andra ord kraftigt underdimensionerade.

I stora delar av våra nordliga regioner upplever vi att intresset från kommersiella aktörer att bygga bredband är ytterst begränsat eller obefintligt. Det är helt enkelt för kostsamt. Dessa områden missgynnas ytterligare av den modell som PTS använder för att fördela medel, där medel fördelas till de områden där de ger ”mest pang för pengarna”. En sådan modell gynnar bara tätortsnära glesbygd och är därför ingen bra modell för norrlandslänen och andra glesare regioner. Det behövs därför en konkret plan där de nationella målen gäller för varje region, samt riktade stöd för de kommuner som har längst kvar till 2025-målet.

Nationella offentliga satsningar behöver visa att Sverige menar allvar med de satta bredbandsmålen och för att utveckling ska ske i hela landet. Det är inte seriöst att sätta höga mål och sedan inte skapa realistiska möjligheter att nå dem.

Vi efterfrågar därför ekonomiska satsningar på bredband som på riktigt skapar möjligheter att nå bredbandsmålen till 2025. Bredband tar tid att bygga, så satsningarna behöver komma nu! Satsningar som gör att människor och företag inte exkluderas från samhällsservice och utvecklingsmöjligheter. Satsningar som gör det möjligt att leva och verka i HELA Sverige.

Elise Ryder Wikén (M)

regionråd vid Region Jämtland Härjedalen

Glenn Nordlund (S)

regionstyrelsens ordförande i Region Västernorrland

Nils-Olov Lindfors (C)

regionråd vid Region Norrbotten

Richard Carstedt (S)

regionråd vid Region Västerbotten

Har du något att säga? Skriv en insändare eller debattartikel via vårt formulär här.