Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinionFrösön

LTZ Debatt
Debatt: Svenskt skogsbruk är inte klimatsmart

Forskning visar att svenskt skogsbruk inte är särskilt klimatsmart, skriver Mats Hultman. Foto: Fotograferna Holmberg / TT

Annons

De svenska klimatmålen räcker inte till! ”Om alla länder misslyckas med sina målsättningar på samma sätt som Sverige, går vi mot en värld som är fundamentalt annorlunda mot den som Parisavtalet strävar efter”, citeras klimatprofessor Kevin Andersson i DN 20/7.

Senare års forskning visar att svenskt skogsbruk inte är särskilt klimatsmart! DN:s granskande reporter Lisa Röstlund har i genomgång av material från Naturvårdsverket funnit att enbart en femtedel av skogens timmer används hållbart, dvs för virkestillverkning, men att så mycket som hälften blir bioenergi och resten kortlivade produkter (papper mm).

Tidigare i år uppmanade över 500 forskare både EU och USA:s nya administration att sluta subventionera förbränning av trä eftersom det inte är koldioxidneutralt. Istället uppmanas de vidta åtgärder för att skydda skogar som avgörande kolsänkor och för att bevara den biologiska mångfalden.

Annons

Annons

I naturskog binds hälften av kolet till marken. Vid kalavverkning läcker det markbundna kolet till atmosfären vilket påskyndas genom markberedning.

Enligt FN:s klimatpanel, IPCC:s färska larmrapport är vårt utrymme för att släppa ut växthusgaser i samma takt som nu begränsat till mindre är 10 år.

Det är därför det blir så fel med kalhyggen som alltså skapar en negativ kolbalans, som inte börjar binda in nytt kol förrän efter minst tio år och som tar över en mansålder för att återhämta sig! Det dominerande sättet att bruka skogen idag är just genom kalhuggning och markberedning, det vill säga efter avverkning plöjs marken för kommande föryngring; man ersätter därmed den befintliga naturskogen med virkesåkrar som i södra Sverige utgörs av gran, i norr Contortatall. Alternativet är hyggesfritt skogsbruk som innebär att man förvaltar en skog med träd av varierande ålder som avverkas utan att kalhugga och utan markberedning.

I den eskalerande klimatkrisens spår ökar risken för stormskador! Varmare klimat medför sämre tjälbildning vintertid. I kombination med kalhuggning får starka vindar fritt spelrum med ökad risk för stormfällning. Jämnåriga bestånd av gran minskar också motståndskraften mot till exempel granbarkborre.

Det finns olika meningar om bärkraften i det hyggesfria skogsbruket. Enligt en undersökning som redovisas i DN är hyggesfritt skogsbruk både bäst för miljön och ger bättre avkastning.

Annons

När Sveriges lantbruksuniversitet, SLU granskat det hyggesfria skogsbruket blir slutsatsen ”att andra mål än ekonomi och virkesproduktion måste väga tungt för att motivera hyggesfri skötsel”.

Och just nu finns andra mål som borde överrösta allt! Mot bakgrund av en skenande klimatkris måste förutsättningar för ett verkligt klimatanpassat skogsbruk påbörjas. Det kan ske, dels genom att tillföra medel, om så är nödvändigt, som tillåter privata skogsägare värna klimatmålen, dels och framför allt, genom att staten ändrar sina egna ägardirektiv där klimatet kommer i första hand, inte vinsten!

Mats Hultman

Pensionär, Frösön

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy