Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Debatt: Använd AP-fonderna för att rädda pensionerna

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Nuvarande avsättningar till inkomstpensionssystemet är otillräckliga, skriver Jöran Rubensson. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Annons

Nuvarande pensionssystem har under lång tid uppvisat många brister som inte sällan kompenserats med provisoriska lösningar och sänkta pensioner. Som nu senast höstens inkomstpensionstillägg och för några år sedan framtvingade förändringar på grund av att ”bromsen” aktiverades och sänkte inkomstpensionerna vid tre tillfällen.

I samband med den senaste tidens diskussioner om att nuvarande avsättningar till inkomstpensionssystemet är otillräckliga för att ge rimliga pensioner, har olika förslag framförts. Exempelvis höjning av den allmänna pensionsavgiften från nuvarande 17,2 till 18,5 procent samt överföring av hela den av arbetsgivaren inbetalda ålderspensionsavgiften till pensionssystemet. För att ge både dagens och framför allt morgondagens pensionärer rimliga pensioner, är det viktigt att dess förslag genomförs.

Annons

Annons

Utgifterna för inkomstpensionssystemet uppgick år 2019 till 320 miljarder kronor (mdkr), enligt Ekonomistyrningsverket. Till största delen finansieras de med arbetsgivaravgifter och allmänna pensionsavgifter. En mindre del av utgifterna, cirka 35 mdkr, täcks av räntor och utdelningar från AP-fonderna.

En inkomstkälla som inte uppmärksammats i debatten är AP-fonderna. Märkligt, kan tyckas, eftersom syftet med dessa är att pengarna ska användas som buffert i pensionssystemet. AP-fondernas avkastning var under perioden 2002-2020 i genomsnitt 65 mdkr per år, enligt senaste fondredovisning till riksdagen. Och AP-fondernas samlade kapital uppgick vid utgången av år 2020 till cirka 1 700 mdkr, vilket motsvarar mer än fem års utgifter för inkomstpensionerna. Det saknas alltså inte pengar om man vill höja pensionerna. Vid en årlig ökning med exempelvis 30 mdkr av bidraget från AP-fonderna till inkomstpensionssystemet, kunde pensionerna omgående höjas med cirka tio procent.

I Sverige har pensionerna under senare år minskat i förhållande till fattigdomsstrecket och utvecklingen i våra grannländer. Eftersom fattigdomsstrecket höjs i takt med medianinkomstens förändring, som är ungefär dubbelt så stor som förändringarna av prisbasbeloppet och följsamhetsindex, uppstår krav på höjda pensioner. För garantipensionerna försöker man lösa detta genom vissa förbättringar av främst bostadstillägget. Och för inkomstpensionerna medför följsamhetsindexeringens konstruktion en fortlöpande försämring som politikerna nu marginellt vill lösa med inkomstpensionstillägget.

Annons

Annons

För många politiker är vårt pensionssystem från 1990-talet fortfarande det gyllene snitt som man ömt vårdar. Trots att det är så illa skadeskjutet att till och med statsbudgeten måste användas för att finansiera höstens inkomstpensionstillägg. Om förtroendet för pensionssystemet ska kunna återupprättas, måste lappandet och lagandet få ett slut. Det är hög tid att hela det allmänna pensionssystemet blir föremål för en bred offentlig utredning.

Målsättningen måste då vara att skapa ett pensionssystem med en finansiering som garanterar rimliga pensioner och långsiktig hållbarhet. Pensionssystemets många brister har hittills medfört att Sveriges pensionärer blivit Nordens fattiga kusiner. Vi har rört oss från toppen till botten.

Jöran Rubensson

Tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF samt

expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy