I tisdagens tidning skrev Tord Andersson en ledare som tar upp flera felaktigheter och missuppfattningar om Internationella Engelska Skolan (IES) vilka vi också påpekat för tankesmedjan Balans som bland annat hänvisas till som källa. Politisk ideologi hör inte hemma i skolan – där ska strikta kvalitetsmål styra.

Alla elever i Sverige bör få gå i en bra skola. Men faktum är att så är det inte idag. Skolorna är segregerade utifrån inkomst, dvs var du har råd att bo avgör vilken skola dina barn får gå i. Det är en följd av den vedertagna närhetsprincipen som används av de flesta kommuner. Det är därför positivt för Östersunds elever att kommunen vågat ta det obekväma beslutet att rucka på fasta rutiner och bjuda in oss. En friskola kan bryta boendesegregationen genom att föräldrar kan välja den skola som de tror passar sitt barn bäst oavsett ekonomiska förutsättningar. Urvalsprincipen först i kön får först plats är en demokratisk och rättvis princip som ger en betydligt mer blandad elevgrupp än närhetsprincipen.

Tord Andersson målar upp en risk för att ”bra” elever väljer IES och kommunerna får behålla de med sämre förutsättningar. Det är inte sant då vi inte väljer våra elever, de väljer oss. De väljer oss för att vi har hög kvalitet där ordning och reda står högst upp på önskelistan. Det är varje skolas uppgift att löpande förbättra sin verksamhet och det bör vara även Tord Anderssons önskan för Östersunds elever annars skulle alla skolor över tid bli jämndåliga. Skolverket nämnde vid gårdagens Pisa-pressmöte fem faktorer för att skapa bra resultat i skolan. Vi har bedrivit skola precis enligt dessa principer i mer än 25 år. Skolföreträdare måste sluta skylla svaga skolresultat på elevers olika förutsättningar. Att hantera detta är en del av att driva skola där nyckeln är att ha samma höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund. För att lyckas behövs resurser, vilket IES ser till att det finns.

Vi får inget gratis. De renoveringar som genomförs i vår skola betalas via hyran. Att fastigheten är fri från mögel och aspets är förstås en självklarhet när man hyr en skola så hur kan detta över huvud taget vara en fråga för Tord Andersson?

Till sist, vi har blivit väldigt väl mottagna av Östersunds föräldrar och av kommunen och ser fram emot att välkomna elever från alla bakgrunder till vår skola i augusti.

Korrekta fakta om IES:

Vi har inte färre lärare per klass. Vi har en vuxen per tio elever – två lärare och en stödjande personal som bistår så att det är lugn och ro på skolan.

Vi har inte fler flickor: Vi har 50% flickor

Vi har en blandad elevgrupp: 38% av eleverna har utländsk bakgrund jämfört med nationellt snitt om 24%. Det är kommunerna som fördelar nyanlända elever till fristående skolor och av de skolor som anmält att de kan ta emot har enbart en handfull elever blivit fördelade. De flesta nyanlända elever har kommunerna mot ekonomisk ersättning från staten valt att utbilda i sina egna skolor.

Vi har sannolikt inte lättare elever än andra skolor. Det är en blandad grupp med olika förutsättningar, de som har lätt för sig men också många elever med diagnoser. En lugn och strukturerad miljö fungerar bättre för dessa barn vilket deras föräldrar vet. Vi sätter in de resurser som krävs för de ska lyckas.

Våra akademiska resultat är inte ett resultat av ”lättare elever”, utan är en följd av våra engagerade rektorer och lärare som på ett strukturerat sätt undervisar och följer upp varje elevs resultat så att eleven utvecklas till att nå sin fulla potential.

Vi är också skattebetalare och tycker man ska vara rädd om varje krona. Vår vinst uppstår genom att vi har fulla skolor till följd av vår höga kvalitet. Vi har också noggrann uppföljning och planering av ekonomin. Vi har också relativt stora och många skolor och kan därigenom driva dem effektivare då kostnaderna för IT, administration och andra gemensamma kostnader slås ut på många elever. Andra kostnader såsom personal-, måltids- och hyreskostnader är däremot i stort sett desamma som för andra skolor inom samma område. Även en kommunal verksamhet ska gå med vinst enligt kommunallagen.

Det finns inga gräddfiler för IES. Hyran är marknadsmässig och renoveringen återbetalas över den tid som kontraktet gäller. IES betalar hyran via den lokalkostnadsersättning som ingår i skolpengen – precis som alla andra skolor.

Jörgen Stenquist,

Vice VD på Internationella Engelska Skolan

Tord Andersson svarar:

Nej, Jörgen Stenquist, jag vill inte ha en "jämndålig skola", däremot en så jämlik skola som möjligt. Kommunala skolor har säkert mycket att lära av IES, särskilt när det gäller ordning och disciplin. Men det är inte det som är poängen. IES förstärker segregationen. Det finns svart på vitt. 74 procent av skolans elever har högutbildade föräldrar, mot 59 procent i hela Sverige.

Det låter fint att inkomsten inte ska avgöra, men Jörgen Stenquist vet ju också att det är främst välutbildade föräldrar som ställer sina barn i IES skolkö i späd ålder. Om IES verkligen ville ha blandade elevgrupper skulle de ha en annan urvalsprincip. Kanske lottning?

Skolverket, LO, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Skolkommissionen och många fler är ense om att det fria skolvalet gör skolan mindre likvärdig. Häromdagen yttrade OECD:s ansvarige för Pisamätningarna, Andreas Schleicher, att skolvalet ”förvandlat den svenska skolan till en handelsvara”.

IES har inte uppfunnit det fria skolvalet, men koncernen tillhör dem som förstärker ojämlikheten allra mest.

Kommentar till "korrekta fakta":

”Vi har inte färre lärare per klass”, skriver Jörgen Stenquist. Jo, enligt Skolverket har IES 15,4 elever per lärare medan snittet i kommunala skolor i hela landet är 12,1 elever per lärare.

"Vi har inte fler flickor: Vi har 50% flickor" Enligt Skolverket har de kommunala skolorna en procent färre flickor än pojkar, oklart varför, men det är en skillnad på marginalen.

"Vi har en blandad elevgrupp" Ja, men det inte relevant. Det finns två faktorer som påverkar skolresultaten mer än något annat. Det ena är föräldrarnas utbildningsbakgrund, det andra är hur länge eleven har bott i Sverige. IES har fler elever med utländsk bakgrund än genomsnittet, men eleverna har i allmänhet välutbildade föräldrar . Och precis som andra friskolor har IES betydligt färre nyanlända än kommunala skolor.

"Vi har sannolikt inte lättare elever än andra skolor". Jo, med tanke på elevernas bakgrund (se ovan) tyder allting på det.

"Våra akademiska resultat är inte ett resultat av ”lättare elever”. Inte enbart, men definitivt är det en faktor bakom skolresultaten. Men som sagt, kommunala skolor har säkert mycket att lära av IES.

"Vår vinst uppstår genom att vi har fulla skolor till följd av vår höga kvalitet". Det är sant. Men bara delvis. Friskolorna gynnas på en mängd sätt: De är inte tvungna att ta emot alla elever som vill gå i deras skolor, de behöver inte ta ansvar för eleverna om skolan går i konkurs, de behöver inte ta en viss andel nyanlända eller elever som är särskilt resurskrävande, de behöver inte ordna plats på fritidshem för sina elever och inte följa upp eleverna till och med 20 års ålder. I regel behöver de inte heller bry sig om elever i socialt utsatta områden eftersom de i allmänhet inte har föräldrar som placerar sina barn i friskolor.