Klart är att detta är fullt uthärdligt i jämförelse med hur man får ha det i till exempel Malmö, Iran, Venezuela och andra avlägsna ställen. Men nu är det så, att det börjar bli lite för ofta, att dagens tidning uteblir.

I dag torsdag ingen tidning och lördagstidningen från förra veckan har inte heller dykt upp. Tidigare fick vi tidning på lördagar, men nu sedan något år har den kommit tillsammans med måndagstidningen. Nu verkar den överhuvud taget inte komma.

Jag har hört av mig till Mittmedia och man är så mjuk och trevlig, men när jag föreslår att jag kan åka och hämta tidningen mot skälig ersättning är det stopp. Jag gillar inte läget. Vad är det som är på gång egentligen? Villervallan tilltar. Ringer. Besked: "Ni är placerad i kö. Ni har plats 44- tack för att ni väntar" och så vidare. Och när jag står på tur 43, får jag veta att telefontiden är vardagar si och så. Goodbye!

Samma samma. Vi tar inte kontanter. Var löser jag biljett, när jag ska åka tåg? Vem frågar jag på järnvägsstationen i Östersund? Service är ett honnörsord. Pyttsan, det är kommersialism som gäller och vi svenssöner verkar bli förda bakom ljuset.

Åsså var det det här med skolan. Jag kan inte för mitt liv förstå att det kan vara fel, att där föra ett resonemang om rätt och om fel – gott och ont. Jag misstänker att man är skrajsen för att komma i närheten av livets mening, för då kan man ju hamna i religionssamtal om Jesus å sånt.

Börje Forsberg i Huså