Claes Thorén är medieforskare vid Uppsala universitet och har specialiserat sig på digitalisering av dagstidningar. Han är på ett sätt förvånad över e-tidningens utveckling.

- Ja, i någon mån är jag det. E-tidningen har ju funnits förhållandevis länge och det är lite överraskande att den har överlevt de andra digitala formaten som utvecklats så snabbt de senaste åren. Det är ju en hybrid mellan digital produkt och klassisk papperstidning och hybrider blir inte alltid långlivade när utvecklingen rusar framåt i hög hastighet.

- Men e-tidningen fyller uppenbarligen ett behov och jag tror det är ett sätt för många att bli digital utan att göra avkall på papperstidningens fördelar.

Vad ser du för anledningar till att e-tidningen står sig så stark?

- Det finns flera tänkbara. Den tekniska utvecklingen och att folk i större utsträckning använder mobila läsplattor har naturligtvis gynnat e-tidningen lika mycket som alla andra digitala produkter. Det går att konsumera e-tidningen överallt numera och inte bara vid en stationär dator som var alternativet när produkten föddes en gång i tiden, säger Claes Thorén.

- När informationsflödet ökar totalt sett kan det också uppstå ett behov av att någon sorterar och paketerar åt oss, istället för att vi själva väljer och värderar. Här står e-tidningen för både ordning, frekvens och identifikation. Urvalet är gjort av någon vi litar på och det finns bestämda avdelningar, en början och ett slut.

Claes Thorén utvecklar resonemanget och beskriver oss mediekonsumenter som post-digitala efter en digital revolution som redan skett.

- Revolutionen är över på så sätt att vi har den digitala tekniken och är beredda att betala för den. Men när nyhetens behag långsamt går över kommer också en reaktion. Den handlar mer om värdeskapande, autencitet och identitet. Vi blir mer källkritiska, ställer högre krav på vad vi köper och vill ha ett innehåll som ”går att ta på” och som vi kan relatera till.

- Även i det här perspektivet blir e-tidningen väldigt konkret som produkt. Det är inte bara en del av ett stort flöde som vi har någon slags abstrakt nyttjanderätt till, utan den blir ”vår” när vi laddar den på våra enheter. Dessutom är det väldigt tydligt vem som har skapat den, någon vi haft lojala band med sedan tidigare, säger Claes Thorén.

Du tänker att tidningens varumärke spelar in här?

- Ja, så kan det vara. Men framför allt tror jag frågan om nyheters äkthet spelar en allt större roll. Det amerikanska presidentvalet och andra händelser har gjort oss medvetna om vanskligheten att förlita sig på ett facebookflöde som enda källa till information, säger Claes Thorén.