På tisdagens sammanträde i kommunstyrelsen är det ett ärende som sticker ut ur mängden av årsredovisningar, motioner och medborgarförslag. Det är ärende nummer 9 med den raka och enkla rubriken "Flyktingmottagande 2016".

Kommundirektören Anders Wennerberg lägger fram ett förslag, som politikerna ska få ta ställning till, om att sätta en minimigräns på att ta emot 300 nyanlända flyktingar varje år.

– Vi vill visa en ambition genom att sätta en minimigräns i stället för att jobba med tak. Vi vill visa att vi vill göra en insats och det är viktigt för att vi ska klara arbetsmarknaden och arbetskraftsförsörjningen framöver, säger Anders Wennerberg.

– Det är klart att det finns ett tak. Det finns alltid ett tak på bostadstillgången och att klara av den kommunala servicen som behövs för den här gruppen. Men kommer det fler än 300 så är det upp till kommunerna att anpassa sig till det. De är precis som vem som helst kommer till oss oavsett etnicitet och hudfärg. Vi tar emot alla med glädje och gör allt vi kan för att de ska trivas.

– Det är därför vi bygger så mycket nu. Det är därför vi försöker stimulera företagandet, det är därför vi gör en långsiktig skolplanering. Vi vill nå en tillväxt i kommunen och detta är en pusselbit.

Läs mer: Så mycket extra får länet för flyktingmottagandet

– Två saker. Kommer det hit fler som behöver bostäder så finns det fler än kommunen som kan vara med och skapa bostäder. Det andra är att alla som kommer hit kommer inte behöver hjälp med lägenheter utan kommer att ha bekanta och anhöriga att bo hos som redan är här.

– Det är en målsättning. Vi tycker att det är viktigt för att vi ska öka invånarantalet och garantera tillväxten. Det är mer en förhoppning än en chansning.

– Vi måste bli bättre på och se till att de som är i etableringsfasen de första två åren eller de som går på försörjningsstöd i dag, får hjälp till en annan försörjning eller skola.

– Det är naturligtvis en kostnad initialt att de får hjälp med utbildning, praktik och att hitta arbetsplats. Men för oss är det en 180-graders vändning. De kanske kommer från ett försörjningsstödsläge eller riskerar att hamna i det efter de här två åren, till att i stället för få ett arbete och bli skattebetalare.

– Vi måste göra investeringar också för att få ut dessa på arbetsmarknaden. Det är jättemånga av de som kommer till landet som har startat egna företag i andra kommuner. Det är kanske något vi ska satsa extra på; med utbildningar och se till att det initialt görs på deras eget språk.

Läs mer: Så påverkar ny lag länets flyktingmottagande

En färsk rapport från riksdagens utredningstjänst visar att: "Andelen helårsanställda inkl. företagare bland flyktingar inkl. flyktinganhöriga uppgick till 25 procent efter 8 år i Sverige och andelen efter 15 år var 34 procent."

– Jo, den risken finns ju alltid. Men ska vi slippa det så ligger det till stor del på Östersunds kommun att jobba aktivt under etableringen och ser till att de kommer igång med arbete eller utbildning

– Nu drar vi bland annat igång SFI-utbildningar som är yrkesinriktade. En gren är entreprenörskap, en annan är svetsning och hotell- och restaurang finns också med.

– Det vi vet är att det behövs kompetens i vår kommun och att vi får hit massor av kompetens. Men vi behöver kartlägga den. Vi måste bli bättre på att inventera vilken kompetens vi får hit och sedan validera det genom att ha dem i arbete ett tag där de får visa vad de kan.

Har du något att säga? Vill du skriva en insändare eller debattartikel i ämnet så klicka här och skicka in direkt till oss på LT! Glöm inte att referera till vilket ämne det är du har åsikter om.

Missa inte LT:s nya app för Iphone och Android:

►Klicka här för att ladda hem för Iphone

►Klicka här för att ladda hem för Android

Lars Ljungmark
063-15 55 19
lars.ljungmark@mittmedia.se