Tino Sanandaji är forskare vid Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning i Stockholm och en uppmärksammad debattör inom migrationsfrågor. Han bemöter nu regiondirektör Björn Erikssons utsagor om att många av de som nu kommer till länet som nyanlända har en akademisk utbildning.

– I Östersund är 25 procent högutbildade. I Jämtland är siffran 20 procent. Bland syrierna som kommer är siffran ungefär 10 procent om man tittar på flera olika undersökningar (Sanandaji hänvisar bland annat till SCB, turkiska myndigheter och Världsbanken). Det innebär att utbildningsnivån i länet kommer att sjunka, säger Sanandaji.

Läs även: Nu svarar regiondirektör Björn Eriksson på Sanandajis kritik: "Ingen dålig siffra"

Undersökningar visar också att 49 procent av de som finns inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag enbart har gått grundskola.

33 procent – en tredjedel av alla nyanlända – har gått grundskola kortare än nio år.

– Jämför det med de som bor i Jämtland. Där är det ungefär en procent som har mindre än nio års grundskola. I praktiken är flera av de som kommer nu analfabeter. Hur många jobb finns det för de som aldrig har gått nio års grundskola, säger Sanandaji.

Läs även: Kjell Albin: Visst gullas det med kommunistiska politiker

Enligt honom är det Arbetsförmedlingens och regeringens sätt att räkna som gjort att det han menar är felaktiga uppfattningar om högutbildade flyktingar spridits.

– Det finns två mått på hur man mäter utbildning i Sverige. Det ena är SCB:s och de använder en vedertagen metod. Medan Arbetsförmedlingen, som har hand om nyanlända, har kommit på sin egen definition. Där klumpar de ihop alla som har någon som helst slags eftergymnasial utbildning. Som svetsarutbildning till exempel. Men det är ingen akademisk utbildning.

Antalet högutbildade flyktingar är enligt Tino Sanandaji lågt. Sanandaji uppger att det kan röra sig om ett par hundra civilingenjörer i hela Sverige och ännu färre läkare.

– När jag frågade Arbetsförmedlingen i maj hade det kommit 41 stycken läkare av de cirka 50 000 som då fanns i hela etableringsuppdraget.

Regiondirektören Björn Eriksson har en förhoppning om att flyktingar ska stanna kvar i länet och bli en förstärkning. Något som flera regionpolitiker, bland annat Ann-Marie Johansson (S) också har gett uttryck för.

– För oss är det extra viktigt att mottagandet blir bra och att många av de som kommer hit vill stanna kvar, sade hon bland annat i mitten av november i år.

Tino Sanandaji ger inte mycket för de förhoppningarna.

– Visst, en del stannar. Men att man kallar det för tillväxt är bara ologiskt, för det här är en belastning. Befolkningen ökar, men det relevanta är inte befolkningen utan skattekraften.

– Vad hjälper det i Jämtland om ni har en börda med en åldrande befolkning och så får ni en börda med unga arbetslösa utöver det. Det är totalt ologiskt.

Läs även: Flyktingtrycket gör att Åre hälsocentral går på knäna

De två första åren får kommunerna pengar av staten för att täcka sina kostnader.

– Men sedan slutar statsbidragen att komma och då kommer det vara ordentliga problem för de här glesbygdskommunerna, säger Sanandaji som målar upp en dyster bild.

– Det finns mycket övertygande studier som visar att ju högre arbetslöshet det är i glesbygdskommunerna, ju svårare är det för invandrarna att få jobb.

Tino Sanandajis budskap till länets politiker och tjänstemän är osentimentalt. Man ska inte se på flyktingmottagandet som en vinstaffär. Det kan möjligen finnas andra skäl, som exempelvis humanitära. Men han vill uppmana till att sluta att prata om det som en vinst.

– Flyktingmottagande är inte lönsamt. Har aldrig varit lönsamt. Det finns inga tecken på att det kommer bli lönsamt heller.

Läs mer: Asylvård leder till längre väntetider på hälsocentraler i länet

– Det första är "Sluta ljug". För jag har sett det här i en massa kommuner. Politikerna går runt och babblar. Det finns dessutom någonstans i det ett slags förakt i att man tycker att "Här i Norrland är vi lågutbildade, här kommer flyktingarna att bli ett lyft". Det är också (strunt). Så stor skillnad är det inte mellan Norrland och resten av Sverige när det gäller utbildning. I Norrland är man mycket mer välutbildad än Syrien.

Enligt Tino Sanandaji så är flyktingmottagandet inget som ett län som Jämtland och dess kommuner kan lösa på egen hand.

– Ni måste få nationell hjälp. Det är ändå Sveriges fattigaste delar. Ni har inte resurserna att lösa det här. Det måste ske i ett nationellt omfördelningssystem som kompenserar dem som tagit emot de här flyktingarna.

Systemet måste även utvidgas tidsmässigt enligt Sanandaji så att det gäller även efter de två första åren.

Nästa förslag från Sanandaji är omfattande insatser på vuxenutbildning av flyktingar.

– Till och med för enkla jobb i Sverige behöver du hyggligt hög utbildning. Att stå i kassan på Ica är inget man kan göra om man inte kan hantera datorer eller kan svenska.

Tino Sanandajis tredje förslag är en bred satsning på infrastruktur över hela landet. Han tror även att några flyktingar kan få ströjobb inom länets turistnäring.

– Men man måste ändå göra sig beredd på ett stort utanförskap som inte går att lösa. Det är så att det inte nödvändigtvis finns några lösningar. Speciellt inte för de äldre som kommer nu och saknar utbildning.

Läs även: Poliser från länet skickas till Skåne för att hjälpa till med flyktingsituationen

Pelle Zackrisson
063-15 55 11
pelle.zackrisson@mittmedia.se