Annons

Annons

Annons

Annons

En ikon i vetenskapshistorien

Förenta nationerna har utsett 2011 till international Year of Chemistry, Kemins år 2011, för att öka allmänhetens förståelse för kemi och kemisk kunskaps betydelse för att lösa samhällets problem som till exempel växthuseffekten och råvaruförsörjningen när oljan ska fasas ut.

Marie Curie har blivit en av vetenskapshistoriens verkliga hyperkändisar. På Nobelmuseet får man möta Curie utifrån en rad skilda perspektiv. Bland annat i hennes oglamorösa forskarvardag i den miljö där upptäckterna ägde rum.Foto: Seved Johansson

Annons

Svenska nationalkommittén för kemi, ett arbetsutskott under Kungliga Vetenskapsakademien för kemi, är huvudman för firandet av Kemins år 2011 i Sverige. Under detta år har det varit och är många olika aktiviteter som föreläsningar och aktiviteter ute i skolor för att uppmärksamma att det är kemins år.

Nobelmuseet i Stockholm har valt att göra en utställning om Marie Skolodowska / Madame Curie. År 1911, för 100 år sedan fick hon ensam Nobelpriset i kemi och blev då den första personen att mottaga utmärkelsen en andra gång. 1903 fick hon nämligen Nobelpriset i fysik tillsammans med sin man Pierre Curie.

Annons

Annons

Nobelmuseet vill lyfta fram personen Curie och det motstånd hon mötte som kvinna i en manligt dominerad värld och hur hon lyckades överbrygga det.

Marie Curie är en ikon i vetenskapshistorien. Hon föddes den 7 november 1867 i Warszawa i Polen. Hennes forskning om radioaktivitet gjorde att hon med sin make fick Nobelpriset och när hon gjorde upptäckten av grundämnena radium och polonium fick hon Nobelpriset i kemi.

Nobelmuseets utställning är på 300 kvm och indelad i fem huvuddelar. Här kan man bland annat läsa om hur Marie Curie var tvungen att flytta från Warszawa efter gymnasiet om hon skulle studera vidare, eftersom universitetet i Polen var en manlig sfär. Hon valde att flytta till Paris där hon fortsatte sina studier vid universitetet. Där läste hon fysik och matematik. När den franska vetenskapsakademin 1911 skulle utse en ny ledamot var Marie Curie en av två huvudkandidater. Hon fick hårt motstånd eftersom hon var kvinna och utlänning. Vid en slutlig omröstning besegrades hon med siffrorna 30 mot 28.

Hon var inte ensam om att stöta på manligt motstånd. Det skulle dröja femtio år innan en kvinna valdes i in i akademin. Och nästa kvinna att tilldelas ett vetenskapligt Nobelpris skulle låta vänta på sig till 1935 – då Marie Curies dotter Iréne Joliot-Curie erhöll Nobelpriset i kemi.

Annons

Marie Curie fick grundämnet curium och måttenheten curie uppkallad efter sig. Hon avled av aplastisk anemi den 7 juli 1934, troligen ett resultat av den joniserande strålning hon varit utsatt för i sitt laboratorium.

Annons

Annons

Till toppen av sidan