Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Strindberg försökte göra guld

+
Läs senare
/

Under de mest turbulenta åren i sitt liv dök August Strindberg ner i en ny passion. I vetenskapen såg han nya möjligheter.

Som anhängare av monoismen, läran att allt liv kan härledas ur ett ursprung, ser August Strindberg likheter mellan rimfrost och blomkål, mellan koraller och svavelantimon.

Det var när äktenskapet med Siri von Essen tog slut med dunder och brak som en slumrande passion för naturvetenskapens oändliga möjligheter väcktes hos den nyskilde och skuldsatte författaren. I början av 1890-talet bor han i Berlin, han har förlorat vårdnaden om barnen och hoppas på konstnärlig förnyelse. Här träffar han den unga Frida Uhl och vid sidan av det stormiga förhållandet ägnar han allt mer tid åt kemiska experiment.

Monoisten och darwinisten Ernst Haeckels teori om att grundämnena har uppstått genom förbindelser mellan ett antal "uratomer" ger bränsle till alkemisternas dröm om att omvandla grundämnen. Och Strindberg, en handlingens man, börjar genast experimentera. I ett brev ber han vännen och poeten Richard Dehmel att skicka litteratur och kemikalier. Inom fjorton, nej åtta dagar, ska han påvisa kol i svavel.

Svavelexperimenten fortsätter i flera år och han ger sig också i kast med jod – en språngbräda till nästa projekt, guldet. Länge anser han sig ha framställt en guldoxid, men han avfärdas av kemister som upprepat hans experiment.

I sin Strindbergbiografi beskriver Olof Lagercrantz vetenskapsmannen Strindberg som lika otålig och intensiv som författaren Strindberg. De vetenskapliga texterna och experimenten har setts som frukter av hans privata livskriser snarare än forskning.

Men, som författaren Lars Gustafsson påpekar, det han gör – på Strindbergskt vis med ett stort mått galenskap – är att ifrågasätta rådande naturvetenskap. Satt i ett historiskt sammanhang blir kritiken relevant. Inom några år kommer helt nya teorier läggas fram, som omkullkastar naturvetenskapens dittills rådande lagar; Ludwig Boltzmanns konstant i termodynamiken, Albert Einsteins relativitetsteori och Marie Curies upptäckt av radioaktiviteten är bara några av de rön som revolutionerar vetenskapen kring sekelskiftet.

Elin Viksten

elin.viksten@ttspektra.se

Annons
Annons
Annons