Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stewe vill slå ett slag för den nya norska litteraturen

/

Den norska litteraturen har formligen exploderat sedan 1990-talets början.
- Det vi upplever i dag kommer att bli omtalat som en guldålder i klass med förra sekelskiftet, då Ibsen, Björnson och de andra stod på topp.

Annons
Det säger Stewe Claeson, författare och översättare som specialiserat sig på ny norsk litteratur. I förra veckan föreläste han på länsbiblioteket i Östersund.
Två till tre unga författare av den verkligt yppersta kvaliteten kan små länder alltid uppbringa, menar Stewe Claeson. Men i Norge just nu finns det tolv-tretton stycken av den kalibern.
Desto sorgligare att vi i Sverige är så dåliga på att ta till oss norsk litteratur. Bortsett från krimförfattare som Fossum och Holt, förstås.
- Det är riktigt besvärande att det översätts så många deckare och så få andra böcker, säger Stewe Claeson.
- Och det är bedrövligt hur den svenska befolkningen kastar sig över undermålig litteratur som handlar om mord bara för att det är det som är inne.
Stewe Claeson påpekar också att det går att köpa svenska böcker på originalspråket både i Norge och Danmark.
- Men här i Sverige går det inte längre att köpa böcker på norska och danska som det gjorde när jag var ung.
Claeson växte upp i Göteborg med rötter nära norska gränsen i Bohuslän och tycker att man både där och här i Jämtland borde intressera sig mer för den norska litteraturen.
- Det är ju alldeles stolligt att vi har skalat bort den litteratur som står oss närmast.
Vad är då förklaringen till att Norge lyckats få fram så många bra, unga författare?
Mycket beror det på den "stötteordning" som infördes för ganska länge sedan, och som innebär att staten köper in 1 000 exemplar av varje ny bok som kommer ut i Norge, menar Stewe Claeson. De 1 000 exemplaren delas sedan ut till biblioteken i de små kommunerna, vilket innebär att de finns tillgängliga över hela landet redan från början.
Stötteordningen innebär också att förlagen vågar satsa på författarskap som "har någonting", som kan bli bra men som inte är riktigt färdiga. Det skapar en bra jordmån för unga författare att utvecklas.
Att "bygdenorge" lever på ett annat sätt än vad landsbygden gör i Sverige är också en orsak till att den norska litteraturen blommar.
- Norges lagstiftning om att den som äger mark också ska bebo och bruka den gör att landsbygden lever. Litteraturen skrivs med kunskap om bygdenorge och med rötterna kvar i den gamla litteraturtraditionen, säger Stewe Claeson.
- Sekulariseringstrenden började senare i Norge än hos oss. Religionen sitter djupare och familjebanden är starkare.
- Men med 1990-talets invandring tog sekulariseringen fart. Familjebanden brister, och om det finns ett tema som vi ständigt läser om och har förståelse för så är det just bristande familjeband.
- Det stora temat har skapat mängder av bra böcker i Norge på senare år. Nu vågar man skriva om barn som har problem med sina föräldrar.

Mer läsning

Annons