Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Minnesord: Gunnar Bodin, Galhammar, 74 år

+
Läs senare
/

Vår älskade make och pappa, Gunnar Bodin, Galhammar, Svenstavik, avled den 15 maj i en ålder av 74 år.

Gunnar Bodin föddes i Galhammar, Svenstavik, den 12 februari 1940. Han var Sigrid och Nils Bodins förstfödde och han fick sedan bröderna Yngve och Roger. Pojkarna växte upp i ett småbrukarhem och Gunnar har flera gånger pratat om lyckan i att ha ett så kärleksfullt hem, där speciellt mamma Sigrid erbjöd en stor varm famn närhelst det behövdes.

Gunnar var duktig i skolan, men trots lärarinnans idoga försök att övertala Gunnar att läsa vidare valde han att börja jobba i skogen vid 14 års ålder. Han hann även med en kortare anställning på Televerket innan han 1961 började jobba på SJ:s verkstad som svetsare. Han blev företaget trogen fram tills Ageve tog över verkstaden i slutet på 80-talet, och fortsatte då istället hos dem. I samma veva fick han möjlighet att fortbilda sig, och började därefter jobba med tids- och kostnadsberäkningar för reparationer av vagnar. Han var skicklig, och lånades ofta ut till verkstäderna i Gävle och Göteborg.

Gunnar träffade Agda, sin stora kärlek, när han var 24 år. Han visste direkt att det var henne han ville dela livet med. Så blev det också. De fick sonen Jörgen och döttrarna Ylva och Carola, och sedermera även elva barnbarn som han alltid engagerade sig i och månade om. Under barnens uppväxt bodde familjen i Brunflo, men tillbringade ledigheter i gammelstugan på Gunnars hemställe.

I samma veva som Gunnar blev sjukpensionär flyttade Agda och Gunnar dit permanent. De stortrivdes på gården, och Gunnar njöt av att också sköta den tillhörande skogen, som betydde mycket för honom.

Gunnar var väldigt social och varm och hade lätt för att hitta glädjeämnen i livet. Han odlade också många intressen. Hans första brinnande intresse var jakt, vilket följde honom genom hela livet. Det handlade främst om älgjakt och harjakt, och som ett led i detta hade han ett flertal stövare, främst hamiltonstövare. Hans sista hund Zirrus hade en stor plats i hans hjärta.

Fiske var också viktigt, inte minst om det gav anledning att komma ut med båten på en stilla sjö. Sport var en annan livslång passion, men främst som åskådare. Längskidåkning och friidrott trollband mest, men han var allätare. Gunnar läste alltid mycket och gärna. Trav var ytterligare något som roade honom.

I slutet på 60-talet blev Gunnar övertalad att prova bridge och sedan var han fast. Han hann spela och prata bridge i många långa timmar, och blev en duktig bridgespelare. I ett flertal år var han också Brunflo bridgeklubbs sekreterare. Andra kortspel var också högprioriterat. Vi har många fina minnen av kortspel med familjen på kvällarna i stugan.

Lyckligtvis började Gunnar även intressera sig för släktforskning, och lade under några år ner mycket tid och möda på att spåra sina anförvanter. Han lyckades hitta många långa linjer, och nu har vi som finns kvar en diger källa att ösa ur.

Under ett flertal år kämpade Gunnar med svår sjukdom och smärta, och hade ett oumbärligt stöd av Agda. Vi har om och om igen förundrats över Gunnars enorma viljestyrka i att bemästra sjukdomarna och förmågan att fokusera på det roliga i livet. Vi är evigt tacksamma för att vi fått ha en sådan underbar man, pappa, faffa, moffa, svärfar och bror.

Familjen

Annons
Annons
Annons