Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Föreningsliv: Flyghistoriska föreningen J/H

+
Läs senare
/

Troels Hansen, från Göteborg, berättade vid januari månadsmöte om sin dramatiska nödlandning i ishavet mellan Kanada och Grönland. Han är anställd som pilot av ett flygbolag och flyger till vardags vanligen turister mellan Skandinavien och Kanarieöarna. Vid sidan av jobbet är han engagerad som flyglärare på småflygplan. Han har under åren ägt flera sådana och beslöt sig att inköpa en Cessna 337 i Amerika. Det är ett högvingat tvåmotorigt flygplan med en dragande och en skjutande propeller. Flygplanet tar sex personer, var begagnat men alldeles nyöversett.

Troels beslöt sig för att flyga hem flygplanet till Sverige. Som kompanjon medföljde Oliver Ewards-Neil, som är född i Australien. Av olika skäl startade hemfärden från New Philadelphia i Ohio i december 2008. Flygningen gick utan anmärkningar, i tre etapper på tre till fem timmars flygtid, till Wabush i norra Kanada. Därifrån startade de en eftermiddag och planerade att landa på Grönland efter cirka fyra flygtimmar. Denna sträcka gick till stor del över ishavet. När drygt halva sträckan tillryggalagts skar den främre motorn sedan oljetrycket sjunkit till noll. Höjden minskades från 11 000 fot till 7 000 fot som är bästa höjd för enmotorflygning. Strax skar även den bakre motorn.

Troels sände Mayday och meddelade sin position till andra flygplan. Ingen radiostation kunde nås. Han startade flygplanets nödsändare, E.L.B. (Emergency Locator Beacon).

Bestämmelser för denna typ av flygning innebär krav på överlevnadsdräkt, livbåt, flytväst, nödsignaler med mera. Besättningen drog upp dräkternas vattentäta dragkedjor, tog på flytvästar och förberedde nödlandning i det iskalla vattnet. Isflaken var alltför små för nödlandning.

Uppbromsningen när flygplanet tog vatten blev mycket häftig. Vindrutan slogs sönder och flygplanet började snabbt sjunka. Troels lyckades kravla sig ut genom frontrutan när han hade vatten upp på bröstet och kom upp på ett litet isflak. Han såg flygplanet börja sjunka och skulle just kasta sig i för att få upp Oliver, när han såg denne bryta vattenytan och komma upp på isflaket.

Där fick de stå i 18 timmar i blåst och kyla innan de blev räddade av en dansk räktrålare. Isflaket var cirka fem gånger tio meter stort. De såg sökande flygplan men hade inga signalmedel. Allt sådant blev kvar i det sjunkna flygplanet. Räktrålaren hade lång gångtid till olycksplatsen när man fick larmet. Det var alltså ett modigt beslut av dess kapten att delta i sökandet.

Under tiden ansåg kanadensiska myndigheter att hoppet var ute och eftersökning inte längre krävdes. Familjen, hustru och två barn hemma i Göteborg, underrättades av polis att hoppet var ute.

Hela den här händelsen är i efterhand professionellt inspelad i ett teveprogram som har sänts i svensk teve. Vi fick se detta program som är nästan en timme långt.

Behöver jag skriva att hela berättelsen och programmet var djupt gripande? Vi blev alla berörda. Dessa två män har blivit räddade på ett mycket dramatiskt sätt med "bara" mindre förfrysningsskador.

Troels, som innehar behörighet som flygmekaniker, tror att oljan har läckt ut på grund av att man har glömt att låsa respektive motors oljeplugg med låstråd. Flygplanet sjönk på 115 meters djup och kommer inte att bärgas.

Bengt Landervik

Annons
Annons
Annons