Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Karl-Erik Backlund

+
Läs senare
/

Min bror, Karl-Erik Backlund, Storvik, har avlidit 75 år gammal.

Han växte upp i Höglunda, Stugun och arbetade i ungdomen i skogen. I tjugoårsåldern flyttade han till Sandviken, där han arbetade vid Sandvikens Jernverk i princip fram till sin pensionering.

I början av 1960-talet träffade han Gunilla, som han gifte sig med och de fick tre barn tillsammans, Karl-Gunnar, Anna-Lena och Eva. Varje sommar kom Karl-Gunnar hem till Höglunda och besökte våra föräldrar, Evy och Rune Backlund.

Han var en friluftsmänniska, fiskade, jagade både älg och småvilt. Karl-Erik var en duktig skytt och han tävlade i skytte och kom hem med fina priser. 1992 avled tyvärr hans hustru hastigt.

Efter pensioneringen övertog Karl-Gunnar våra föräldrars hus i Höglunda och bosatte sig där. Han drabbades av en del sjukdomar, men tillfrisknade och kunde återigen gå ut i skogen med sin hund. En månad innan han dog hade han flyttat tillbaka till Storvik för att vara nära sina barn och barnbarn.

Jag minns min bror från ungdomen, när han som mycket stilig danskavaljer åkte runt till länets dansbanor. Han hade blå kostym och vid något tillfälle permanentade han håret så det blev vågigt, som det skulle vara på den tiden. Han körde också motorcykel och jag som var sju år yngre tyckte han var väldigt tuff i sin skinnpaj. Han var en av de första på byn som skaffade sig radiogrammofon. Det var en vacker möbel i mahogny och vi, hans syskon, tjuvspelade på den när han inte var hemma.

Karl-Erik sörjs nu närmast av sina barn och barnbarn, syster och moster.

Signe Linnéa Karlsson, syster

Annons
Annons
Annons