Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Rumänienresan – så gick det sedan

+
Läs senare
/
  • Olle Berglund, 23, från Undersåker, har kanske mer än de flesta spridit engagemang kring Rumänienprojektet. Nu flyttar han ner tills vidare. Som vanligt har han flera projekt på gång. Bland annat behövs 300 000 kronor till ett nytt tak på Farmen, han har fått in 50 000.
  • Kevin Sundin, till vänster, Micke Björk och Anna Linde är engagerade via Lugna Gatan-projektet där de är verksamma.
  • Olle Berglund, 23, från Undersåker, har kanske mer än de flesta spridit engagemang kring Rumänienprojektet. Nu flyttar han ner tills vidare. Som vanligt har han flera projekt på gång. Bland annat behövs 300 000 kronor till ett nytt tak på Farmen, han har fått in 50 000.
  • Rikard Ahlstrand och Andreas Sihvonen. Två entreprenörer som fortsatt att ha Rumänien i tankarna efter hemkomsten.
  • Olle Bergman, till höger, pratar med Andreas Sihvonen och Bitte Engman på informationsträffen i Åre i början av maj.
  • Jörgen Andersson, engagerad CSR-are, bland annat via företaget Fjällbete
  • Ett viktigt projekt just nu är att förse ungdomscentret Farmen i Siria med nytt tak. Till det krävs 300 000 kronor. Här får Olle en check på 25 000 av sin förre arbetsgivare Marcus Hyttmo
  • Ann-Charlotte Hansson Borgström, kyrkoherde i Undersåker, blev så inspirerad av resan att hon förlade fjolårets konfirmationsläger till Rumänien. Här beundrar hon och Anette Lundin Grip Dece-anställda Mirellas virkade produkter.

Antiziganismen breder ut sig i Europa och i Stockholm diskuteras hur man ska komma till rätta med det nya problemet tiggande romer. DN har granskat tiggeriet i en reportageserie där de till och med rest till Rumänien för att ta reda på dess orsaker.

I Projekt Åredalen har engagemanget vuxit sedan entreprenörsresan 2011 men här ligger fokus snarare på positiva lösningar.

Olle Berglund, 23, skiner som en sol där han står inne på Åres Bahnhof café. I dagar har han flängt runt på jakt efter en bil och nu har han funnit den; en fräsch Volkswagen pickup som bara behöver lite jobb. Dyr, ja, men nu kan han äntligen åka ner till Rumänien och ha något att köra runt mellan byggprojekten där.

Pengar har han fått låna av sin förre arbetsgivare, Markus Hyttmo, ägare av byggföretaget med samma namn.

Den här Rumänienresan är inte som Olles nio,tio tidigare. Den här gången är inget hemresedatum satt, det är tills vidare.

I Rumänien får han förstås ingen lön, alla volontärer måste stå för sin egen försörjning och Olle har inte sin ordnad än. Men det tycks inte bekymra honom alltför mycket, pengar är inte vad som driver honom.

Så vad driver egentligen Olle?

– Det är inte alla som köper min förklaring men det är för att det ger något tillbaka. Jag tror vi är skapade att älska varandra och göra goda grejor, säger Olle och låter betydligt äldre och visare än sina 23 år.

Borde inte du vara ute och ragga tjejer, ha kul och tjäna pengar?

– Nej, jag får inte ut samma sak av det. Det hinner jag senare, säger han

18 månader har gått sedan entreprenörsresan från Åre till Rumänien där en grupp entreprenörer och Länstidningen under fem dagar fick följa med och hänga runt med Olle och övriga volontärer i Networks-organisationen på plats bland fattiga romer i byn Siria och staden Arad.

Det var en intensiv resa som gav bestående intryck för många av oss.

Vi såg den mest bedrövliga fattigdom och undrade hur detta var möjligt 2011 i ett EU-land. Vi såg romer som bodde i obeskrivlig misär på byggtippen Alfa och kväljdes av stanken när de eldade all möjlig giftig bråte för värme och matlagning.

Men vi såg även platsen där containrar snart skulle ställas upp så att barnen i Alfa kunde gå i skolan.

I Siria såg vi centret där barnen får läxläsningshjälp efter skolan. Vi träffade kvinnorna som syr och virkar i Dece-projektet, och männen som börjat odla grönsaker i växthus.

Vi såg framstegen, hur pengar, köksutrustning, skor och ryggsäckar från Åredalen gjorde skillnad. Att man var, som Olle brukar säga "sjukt behövd".

Så trots eländet åkte vi hem glada och hoppfulla om att det gick göra skillnad.

Sådant kan blekna fort när man kommer in i sin egen vardagslunk därhemma. Men en överraskande stor del, över hälften av de 19 personer som åkte med, fortsatte att tänka på Rumänien. De började göra saker inom sina egna nätverk och sprida entusiasmen till andra.

Networksprojektet startades långt innan Åre kom med in i bilden, och volontärerna kommer från många håll: England, USA och andra delar av Sverige.

Men faktum är att inget ställe bidrar så mycket som Åredalen. Här säljs två tredjedelar av alla Dece-kläder. I reda pengar har hundratusentals kronor skickats ner och Åredalen är också oöverträffat när det gäller byggmaterial och arbetskraft.

Det är faktiskt så att de frågar sig där nere vad Åredalen är för märkligt ställe?

Under våren har Rumäniens romer kommit i blickpunkten på ett helt nytt sätt i Sverige. Tiggare har för första gången anlänt till Stockholms gator och det ses som ett problem. Dagens Nyheter har granskat fenomenet i en uppmärksammad reportageserie.

Det diskuteras antiziganism som aldrig förr.

I Projekt Åredalen är det blandade meningar om artiklarna. Att romers bedrövliga situation uppmärksammas är naturligtvis bra, men det känns lite trist att det bara fokuseras på tiggeriet.

– Det är ju en sanning, men det finns ju andra sätt, säger Rikard Ahlström, partner i ljussättningsföretaget Stockholm Lightning som numera ger Dece-mössor i julklapp till kunder och personal istället för fruktkorgar.

Rikard har till och med kontaktat DN-journalisten bakom serien för att berätta om de andra sätten. Till exempel att de romska kvinnor som är anställda i Dece-projektet inte längre behöver åka på tiggarresor. De får inte bara lön utan även sjukförsäkring för sig och familjen. Det blir en port in i samhället som inte varit möjlig för dessa familjer förut.

Samtalen med DN gav inget resultat men Rikard kommer att fortsätta verka för projektet inom sin egen vardag. Han kanske inte köper hela alltet med "kampen", som han kallar det. Men han tror på kommersiella lösningar

– Alla behöver vi ju mössor, säger han.

Annons
Annons
Annons