Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

QWETQ

+
Läs senare

Lite då och då kollar jag på eliteprospects.com.

Ibland också på eurohockey.net.

På dessa två sajter registreras i princip alla spelarövergångar som sker i ishockey, även rykten om övergångar

I går fanns exempelvis ett rykte om att förre ÖHC-centern Stefan Sterner (Borlänge nu) var aktuell för en övergång till den österrikiska andraligan.

Då och då tänker jag också på vad som kan ligga bakom övergångar eller rykten om övergångar.

Handlar det om NHL, Elitserien, Ryska ligan och liknande så innebär det ofta rätt och slätt om någon sorts accepterad form av människohandel bedriven av agenter och klubbdirektörer.

Plötsligt får spelaren veta:

Du är ute ur leken. Flytta.

Ofta grymt rent socialt och personligt.

Ändå på nåt sätt accepterat. En förutsättning för att släppas in i leken.

På den nivån finns också ett skyddsnät i form av att andra människohandlare erbjuder nya kontrakt.

XXX

Så har vi proffsen på lägre nivå.

Och klubbarna på lägre nivå som stoltserar med att hyra in proffsspelare.

Agenter och klubbdirrar på den nivån vill också spela storfräsarleken.

Landar för småpengar spelande nyförvärv och solar sig i glansen när dessa presenteras som klubbens frälsare.

Och tar till storsläggan när de vill demonstrera sin makt och handlingskraft.

Skillnaden för spelarna i en jämförelse med NHL, Elitserien etc. är att de kickade spelarna sällan har något skyddsnät.

XXX

Rätt osmaklig hantering av människor, alla nivåer, egentligen.

Träffade för ett tag sedan en av många kanadensare som med flickvän och allt dragit till Europa.

En kille som visade sig vara mer svensk än kanadensisk i sitt sätt att spela.

Han själv, och jag för den delen, trodde att hans succé var given i och med att han var en spelande back som hystade in så mycket poäng att han låg tvåa i klubbens interna poängliga och var bland de 15 bästa poänggörarna i hela ligan.

Icke.

Plötsligt kom beskedet: Du får sparken.

En månadslön extra och av klubben betald hemresa var klubbens erbjudande.

Ville han ha ut det som hans kontrakt stipulerade var beskedet: Var så god och stäm oss.

Orsaken till kickandet?

Antagligen att klubbens småpåvedirrar velat visa sin makt och sin handlingskraft.

Hade nu klubben köpt en kanadick så skulle han väl ända fajtas och inte hålla på och lalla runt och bara producera en massa poäng.

Jodå. Ny spelare är inhandlad.

XXX

Minns att jag för många år sedan i en krönika protesterade över Jämtland Baskets (KFUM Jämtland Basket hette väl laget på den tiden) benägenhet att hantera hitplockade spelare på ovan beskrivna sätt.

Sitta här typ, menade jag, och på allsmäktigt sätt laborera med människor. Leka storfräsare.

Nog för att det, sannerligen, då och då i den svenska och den jämtländska baskethistorien varit synnerligen motiverat många gånger.

Vissa spelares välfriserade CV:n och allmänna, ibland rent kriminella, uppträdande gav inte direkt klubbarna några alternativ (när de nu haft så dålig koll från början).

XXX

Situationen är nu som den är (och det var ju exempelvis länge sedan jag reagerade över Jämtland Baskets spelaraffärer). Att ta över någon för provspel innan kontrakt skrivs känns ju faktiskt helt okey.

Jag bara reflekterar lite grand.

Funderar bara och förvånas fortfarande över hur accepterat det ändå är att i idrottens värld råder helt andra regler än i det vanliga yrkeslivet.

Och tycker fortfarande att det som sker ofta är ganska osmakligt.

Resonemang och stöttning kostar få på sig eller anser sig ha tid med.

Ut bara.

Det står en lång rad nya kandidater på kö med – ännu så länge – okrossade drömmar om en skimrande proffskarriär.

Köp – knappt slit– och släng.

Annons
Annons
Annons