Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Praktverk om konsten i länet under 100 år

+
Läs senare
/
  • En riktig skattkammare. Jamtlis konstexpert Sten Gauffin visar runt i Jämtlands läns konstförenings förrådsrum, där det finns konst från ett helt sekels samlande. Mycket har föreningen fått genom donationer, men det köps också in minst ett verk per år till samlingen.
  • En riktig skattkammare. Jamtlis konstexpert Sten Gauffin visar runt i Jämtlands läns konstförenings förrådsrum, där det finns konst från ett helt sekels samlande. Mycket har föreningen fått genom donationer, men det köps också in minst ett verk per år till samlingen.
  • Leander Engströms

100 år och lika många konstnärer. Jämtlands läns konstförening presenterar i sin jubileumsbok en bred exposé över det senast seklets konstliv i länet.

Konstföreningen fyller 100 år och det firas hela året. Förutom den påkostade jubileumsboken, som kommer ut i maj, blir det utställningar med såväl verk ur samlingarna som spännande samtidskonst.

• Redan 23 mars öppnar utställningen med samma namn som boken, "100 år och hundra konstnärer". Jämtlands läns konstförening har ungefär 2000 verk i sina samlingar, och ett urval av dem kommer att presenteras i en komprimerad utställning på Jamtlis konstvåning.

– Vi kommer att hänga tätt, tätt för att få med så mycket som möjligt, berättar föreningens ordförande Margaretha Jonsson tillsammans med Görel Åsbo-Stephansson som höll i ordförandeklubban före henne.

• Från 22 april till 25 november gästas Jamtli av Nationalmuseum, som i utställningen "Nära och fjärran" visar verk av storheter som Ernst Josephson, Bruno Liljefors, Anders Zorn med flera. Här ligger tonvikten på 1800-talet, en period när många svenska konstnärer besökte andra länder och kulturer för att hämta inspiration.

• 30 september öppnas "Udda och jämt", en utställning av svensk samtidskonst. Konstföreningen har bjudit in 16 av landets hetaste konstnärer just nu, bland dem Linn Fernström, Jockum Nordström och Karin Mamma Andersson. Dessutom två riktiga utmanare i konstvärlden, Lars Vilks och Anna Odell.

Officiellt födelsedatum för den pigga 100-åringen Jämtlands läns konstförening är den 26 juni 1912. Konstnären Anton Genberg tog initiativet och ett av föreningens viktigaste syften var att verka för ett konstmuseum i Östersund. Det syftet har hittills inte uppfyllts och konstföreningen har under åren huserat på lite olika håll.

Anton Genberg hade mycket kontakter i konstnärsvärlden och övertalade många av sina samtida att skänka verk till föreningen. Det blev grundstenen i samlingen, som från 1914 inrymdes i ett rum högst upp i Rådhuset.

1974 bildades stiftelsen Jamtli och samlingen överlämnades dit.

– I gamla museet fanns en konstvåning där våra verk kunde hänga, men efter flytten till nya museet får vi bara göra tillfälliga utställningar, säger Margaretha Jonsson, som ännu inte gett upp hoppet om ett framtida konstmuseum i staden.

– Det är klart att vi fortfarande önskar oss en permanent lokal.

Kruxet stavas förstås p-e-n-g-a-r:

– Det är inte bara att bygga ett konstmuseum som kostar. Det ska drivas också.

Att producera ett praktverk på 288 sidor med många bilder i finaste färgtryck kostar också, och konstföreningen har bland annat vänt sig till länets företag för att få sponsorhjälp med finansieringen.

Jamtlis konstexperter Sten Gauffin och Christina Wistman har skrivit boken tillsammans med konstvetaren Torbjörn Aronsson. Just nu befinner de sig i slutskedet av textredigeringen.

– Det här är det första samlade greppet som tas om länets konsthistoria. V sätter in konsten i ett sammanhang och ger varje årtionde ett eget kapitel, säger Torbjörn Aronsson.

Att välja ut 100 konstnärer och utnämna dem som viktigast inom konsten i Jämtland de senaste 100 åren är förstås en grannlaga uppgift.

– Det blir naturligtvis en "sanning med modifikation", säger Sten Gauffin. Men vi har verkligen vinnlagt oss om att välja ut dem som är mest typiska och representativa för sin tid. Och fast de var viktiga då kan de vara bortglömda i dag.

Men ni är beredda på kritik mot urvalet?

– Javisst, det kommer säkert, säger Sten Gauffin.

Annons
Annons
Annons