Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Paulsson är förföljd av envist skadespöke

/
  • Tråkigt men sant. Tredje gången på åtta månader för ÖFS-talangen Cecilia Paulsson. Den här gången är det höger fot som fått sig en smäll.  FOTO: Björn Bostrand

Det verkar inte vara någon ände på skadeeländet för ÖFS alpina juniorlandslagstjejen Cecilia Paulsson. I tisdags var det dags för skada nummer tre när hon tränade super-G i norska Juvashytta.

Annons
- Högra skidan löste inte ut och jag fick en ordentlig vridning, berättar 18-åriga Cecilia som istället för fortsatt bra träning på vitt underlag nu sitter med en svullen fot i föräldrahemmet i Östersund.
Röntgen visade som tur var att det inte rör sig om en fraktur, utan att det är de inre ledbanden i foten som fått sig en ordentlig kyss.
De hermetiskt tillslutna slalompjäxorna gör att det är just de som tar stryk när åkarna vurpar i hög hastighet med blytunga skidor som skapar ett kraftigt vridvåld.
- Det har gått dåligt ett tag nu, men det måste vända någon gång, säger skidtalangen som under de senaste åtta månaderna har haft maximal otur.
Se här bara:
Februari 2008. Dagen innan junior-VM skulle starta så vurpade Cecilia under storslalomträningen och skadade vänster fot.
- Det var ungefär samma skada som den jag har nu. Det tog lång innan jag blev helt smärtfri, berättar hon.
Efter en månads frånvaro från pisterna försökte hon sig på en comeback.
- Men det varken kändes eller gick speciellt bra, så jag valde att avsluta säsongen eftersom den ändå var på upphällning.
Nästa bakslag kom tidigt i höst.
- Jag ramlade och töjde ut korsbandet, suckar hon.
Och så nu vurpa nummer tre.
- Jättetråkigt. Inte minst med tanke på att jag har kunnat träna bra på slutet och fystesterna visar att jag på den fronten är bättre förberedd än någonsin.
Närmast på programmet för Cecilia står ett läger i schweiziska Saas Fee med klasskompisarna på skidgymnasiet i Järpen där hon pluggar.
Men hon har just nu inga större förhoppningar om att foten ska hinna läka så pass mycket på de två veckorna som återstår innan avresan.
- När en sån här grej händer så skyller man på sig själv och att man kunde ha gjort det bättre.
Hur länge blir du borta nu tror du?
- Det är smärtan i foten som får bestämma när jag kan starta upp igen. Men i samband med förra skadan så lärde jag mig att det kan ta sin tid.
Men trots den ena smällen efter den andra så kan hon fyra av ett och annat leende i den idrottsliga bedrövelsen.
- Jag får väl se det här som om jag får ännu mer tid till bra barmarksträning. Tålamod är inte min starka sida, men det senaste året har jag insett att det krävs mycket sånt.
- För jag ska komma tillbaka och jag ska ha roligt, slutar Cecilia.
Annons
Annons