Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Vem ska ta hand om mamma?

+
Läs senare
/
Ledare

I årets avtalsrörelse förhandlar LO utifrån två så kallade märken, dels det traditionella procentkravet, dels ett krontalspåslag för områden där medellönen understiger 25 000 kronor – LO:s särskilda låglöne- och jämställdhetssatsning. Bakgrunden är de omotiverade löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade branscher. Det har faktiskt inte hänt något på 20 år!

Menar man allvar, blir man genuint förbannad över att en kvinna tjänar i genomsnitt 14 procent mindre än en man eller 3,7 miljoner kronor sett över ett helt arbetsliv, ja då måste man någon gång skrida till handling. Och det gör nu Kommunal, landets största fackförbund, där 80 procent av medlemmarna är kvinnor.

Tidigare i veckan varslade förbundet om strejk och blockad för närmare 9 000 medlemmar. Åtgärden är en markering mot arbetsgivarna att man inte accepterar fortsatt vidgade löneklyftor. Kommunals varsel blir det stora testet om vi ska börja röra oss i en riktning mot mer rättvisa löner. Samtidigt som det är ett test på styrkan i LO:s samordning. Av vad vi hittills sett är uppslutningen stark, under veckan har ett flertal förbund meddelat att man fullt ut stödjer Kommunals krav. Svetsarna går sida vid sida med barnskötarna. Efter tidigare års bakslag i samordningen är det positivt att höra LO-facken tala med en röst. Som IF Metalls ordförande, Anders Ferbe, uttrycker det: "Det handlar om jämlikhet och jämställdhet i praktiken, inte bara vackra ord".

Förutom frågan om mer jämställda löner, bör Kommunals varsel fungera som en tankeställare för landets kommuner och landsting. För 30 år sedan gick det nästan 4 sökande/plats på gymnasiets vård- och omsorgsutbildningar; läsåret 2009/2010 var platserna fler än antalet sökande. Den dramatiska nedgången kan inte bara förklaras med nedskärningarna under 90-talets krisår. Det handlar också om en strukturell lönediskriminering. När lön och andra villkor sackar efter solkas den allmänna bilden av yrket. Du får i dag leta länge innan du hittar en 15-åring som drömmer om att bli undersköterska. År 2030 kan det, enligt Statistiska Centralbyrån, saknas 150 000 undersköterskor.

Sveriges kommuner och landsting måste allvarligt fundera över sin personalpolitik. Man står inför en stor rekryteringsutmaning. Att då ställa sig på hälarna i avtalsrörelsen framstår som direkt kontraproduktivt.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons