Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

USA på bättringsvägen

+
Läs senare
/
Ledare

Måndagen var de stora ordens dag. Från Washington (eller var det Hollywood?) strömmade telegrammen ut över världen: ”Vi fruktade inte vår framtid, vi formade den”. ”En seger för USA:s folk och en seger för förnuftet”.

I Sverige faller den här typen av storvulna uttalanden oftast platt till marken, vår litenhet begränsar möjligheterna till högtidliga orationer. Annat är det i USA; där finns volymerna, de gigantiska budgettalen liksom det historiska arvet.

När president Barack Obama med hjälp av sina partivänner i kongressen driver igenom en allmän sjukvårdsförsäkring är det inget annat än historiskt. Slutligen kan USA som sista land ansluta sig till klubben med västorienterade stater som garanterar sina medborgare tillgång till sjukvård. Men det satt hårt inne, Obama lyckades där sju tidigare presidenter före honom misslyckats.

Obamas seger blir inte mindre sensationell när man betänker det reflexmässiga motstånd mot statliga interventioner som löper som en röd tråd genom den amerikanska historien. Central i den amerikanska berättelsen, mytologiserad in absurdum, är individen och dennes rätt att fritt utforma sitt liv. Staten är fienden, hotet, ja, satan själv. Av många uppfattas därför sjukvårdsreformen inte bara som dålig politik utan som ett angrepp på en hel livsstil. Det är möjligen sant i den meningen att reformen kräver skattehöjningar och kommer att leda till ökad statlig kontroll.

Förlorarna är större arbetsgivare som riskerar böter om de inte erbjuder sina anställda en sjukförsäkring och försäkringsbolagen som inte längre kan stänga av kunder på grund av kroniska sjukdomar eller sätta pristak för behandlingar. Vinnarna är Steve i Minnesota, Janice i Utah och övriga drygt 40 miljoner amerikaner som i dag står utanför sjukvårdssystemet.

Vad kan då Sverige, detta med amerikanska mått mätt välfärdsparadis, lära av Barack Obamas framgång? Två saker:

• Nyliberalismen är inte vägen framåt. När världens viktigaste land genomför sin största välfärdspolitiska reform sedan 60-talet görs det utifrån tankar om omfördelning, utjämning och kollektivt ansvarstagande. I Sverige har trenden varit den omvända under senare år; sjukvården börjar bli en handelsvara vilken som helst, de privata försäkringslösningarna ökar samtidigt som landstingen reduceras till tandlösa utbetalare. USA har prövat den här marknadsmodellen och erfarenheterna förskräcker.

• Ibland måste man gå före för att kunna uträtta stora saker. Den ideologiska rotlöshet och anpasslighet som alltmer genomsyrar svensk inrikespolitik är som en bedövningspil i varje reformsinnat hjärta. Hur kan vi skapa ett mer rättvist samhälle om vi inte vågar få lite skit under naglarna? Trots att Obama har fått utstå massiv kritik – rabiata motståndare har till och med liknat honom med Stalin och Hitler – har han fullföljt sin plan.

”Det här var det ögonblick då Amerika definitivt tog vägen mot socialism”, kommenterade en irriterad konservativ tv-värd resultatet av representanthusets omröstning. Man kan bara hålla med, i måndags injicerades USA med en god dos socialism. Precis vad detta sargade land behöver!

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons