Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Ur greppet

+
Läs senare
Ledare

Jag har fått kritik för att jag i beskrivningen av euroobligationerna borde ha diskuterat hur de skulle påverka balansen mellan medlemsländerna.

Det ligger en del i det påpekandet. Euroobligationer är samtidigt ett stort steg mot en större samordning av euroländernas ekonomier.  Visst är det så. Och när svenska sossar som Juholt och Waidelich talar väl om euroobligationer, så är det förstås ord som inte betyder så mycket så länge Sverige står utanför euroland. Och det lär vi göra i överskådlig tid. Ändå måste man kunna diskutera saken.

Dagens situation där finansmarknaderna styr är outhärdlig. Något måste göras om inte euron ska gå överstyr. Och det vore i mina ögon en olycka också för vårt land, även om inte Sverige är med. Dessutom. Är det möjligt att ha en euro utan mer av samordning? Det verkar inte så av dagens situation att döma. Frågan är hur det ska göras. EU-kommissionens utvärdering av euroobligationerna ska vara klar i höst.

Tommy Svensson beskriver för Arbetarrörelsens tankesmedja ett förslag som kom förra året från den belgiska tankesmedjan Bruegel.

De tänker sig två euroobligationer, en röd och en blå. Lån som tas upp till en nivå på 60 procent av ländernas BNP samlas i en supersäker blå fond, som bör kunna låna till låg ränta. Lån därutöver får länderna finansiera på egen hand till en sannolikt mycket högre ränta. Det skulle underlätta för dagens skuldsatta länder, samtidigt som inte ens Tyskland skulle behöva betala nämnvärt dyrare lån. En del tror att även tyskarna skulle tjäna på saken. Så kan euroobligationer bidra till att euroland tar sig ur finansmarknadens grepp.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons