Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Terese Bengard vill bryta dagens storstadsmaktordning

+
Läs senare
/
  • I drygt ett år har Terese Bengard jobbat som verksamhetschef i Hela Sverige ska leva.
Ledare

På dörren till ett av rummen i huset finns en skylt med intressant information: "Hela Sverige ska leva. Kontoret i Hammarstrand".

Rummet delas med elvaåriga dottern Anna, men härifrån jobbar Terese Bengard varannan vecka som verksamhetschef för en folkrörelse som försöker sätta gles- och landsbygdsfrågor på dagordningen.

Efter ett långt samtal förstår jag att uppgiften inte är så enkel.

För att sammanfatta och beskriva den kamp som Terese leder får det bli med ett enda ord på 20 bokstäver:

STORSTADSMAKTORDNING.

Terese ger exempel på vad det kan betyda. Varannan vecka jobbar hon på kansliet i Stockholm.

– Åh, har du övernattningslägenhet i Gamla stan, händer det att folk säger med viss avund.

I stället vill Terese vända på perspektivet.

– De borde vara avundsjuka på att jag har förmånen att bo i Hammarstrand.

Nyss hemkommen från en intensiv vecka i Almedalen på Gotland uppskattar hon att 85 procent av alla aktiviteter där utgår från stadens möjligheter och problem.

– Få talar om landsbygdspolitik och det ömsesidiga beroendet mellan stad och land, säger hon.

Under arbetet med artikeln stöter jag i tidningen Dagens Samhälle på rubriken "Varför har glesbygdslobbyn huvudkontor i Gamla stan?" Chefredaktören summerar:

"Tja, därifrån tar det inte många minuter för Terese Bengard att promenera till möten i riksdagen, Rosenbad och hos EU-kommissionen för att lobba för ännu mer skattepengar att ösa i botten på den berömda Ragundasjön".

Det är mot bakgrund av denna och liknande cyniska förhållningssätt som Terese Bengards kraftiga reaktion mot storstadsmaktordningen blir begriplig. Liksom insikten att det är nödvändigt att påverka attityder och värderingar.

Närheten till maktens centrum är för övrigt viktig när det gäller ett av organisationens huvuduppdrag: att sprida goda exempel, bilda opinion och påverka politiken.

– Vi försöker få in landsbygdsperspektivet i de beslut som riksdag och regering fattar, säger Terese.

– Lyckas ni med det?

– Nej, inte alltid. Det mesta är väldigt stadsfokuserat. Vi stöter på hela skalan från hejarop till likgiltighet och rent förakt.

Det andra huvuduppdraget är att stödja de fem tusen medlemsgrupper och 24 länsbygderåd som är organisationens bas. Det är dessa grupper som vi alla stöter på i vardagen, till exempel när vi sommar som vinter gläds åt Vild-Huss-dagar, Offerdalsveckor, bygdespel och en rad andra helg- och vardagsaktiviteter.

– Arbetet i civilsamhället har stor betydelse. De områden vi nu prioriterar är digital infrastruktur, finansiering, service, kultur och lokalt utvecklingsarbete, berättar Terese.

Trots alla svårigheter är hon i grunden en optimist som blir agitatorisk när hon kommer in på de frågor hon brinner för.

– Vi kommer aldrig att klara oss om vi bara har urbana miljöer. Jag tänker på livsmedelsförsörjning, skogsnäring, energifrågor och behovet av rekreation. Inget kommer att fungera om vi inte har en grundläggande service i hela landet. Det är en demokratifråga. Om människor inte blir sedda eller lyssnade på riskerar vi att få ett sämre och farligare samhälle.

Att synliggöra storstadsmaktordningen på det sätt som Terese gör är därför en viktig uppgift i hennes nya jobb som verksamhetschef för Hela Sverige ska leva. I det arbetet har hon med sig den oumbärliga erfarenheten som kommunalråd i glesbygdskommunen Ragunda.

Det kan behövas i kampen mot storstadsmaktordningen.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons