Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Sjukvård i förändring kräver nya metoder

/
Ledare

När Landsbygdskommittén pekade ut 23 kommuner med "extra stora utmaningar" fanns fem av länets kommuner med på listan.

Berg, Bräcke, Härjedalen, Ragunda och Strömsund kämpar liksom de övriga utpekade kommunerna med att få ihop en budget som täcker välfärdens behov, demografiska förändringar med en åldrande befolkning och hög grad av utflyttning, liksom svårigheter att locka till sig företag och investeringar.

Vi har länge hört den negativa spiralen upprepas som vore det en naturlag. Senast från "Skräpprofessorn", ekonomen Kjell A. Nordström, som dömde ut alla ytor utanför Stockholm som "skräpytor" om 30 år.

Med föreställningen om att framtiden domineras av en urbaniseringsångvält kan reformviljan och goda exempel lätt glömmas bort.

Därför är det glädjande att Landsbygdskommittén har kommit till slutsatsen att ge dessa kommuner särskilt stöd. Riktat stöd i kombination med de 75 förslag för att minska klyftan mellan stad och land som Landsbygdskommitténs breda överenskommelse består av, kan göra stor skillnad för oss som lever och verkar i landets mer glesbebodda områden.

Men, det finns också anledning att titta hur flera glesbygdskommuner med innovativa metoder hanterar specifika problem redan i dag.

Ett exempel är hur Region Jämtland Härjedalen går i bräschen för att flytta arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper inom vården. Ett försök har gått ut på att låta 12 sjukgymnaster på olika hälsocentraler i länet skriva remiss till röntgen på sjukgymnastpatienter utan att gå omvägen förbi en läkare. Naturligtvis med utbildning och klara direktiv över vilka åkommor de får remittera.

Bakgrunden till försöket var en frustration över att få fram läkare som kunde skriva remiss. Det är ett välkänt fenomen att det råder läkarbrist på glesbygden och det här var ett sätt att ta saken i egna händer. En metod som har visat sig fungera bra både för sjukgymnasterna och för den ST-röntgenläkare som varit med och utvärderat projektet.

Just utbildningsinsatsen har varit avgörande för framgången.

På Brunflo hälsocentral saknades läkare för att utföra de arbetsuppgifter som behövdes. Maria Larm, enhetschef på Brunflo hälsocentralen berättar i en intervju med LT hur de i stället lät sjuksköterskor sjukskriva patienter under den andra sjukskrivningsveckan, innan Försäkringskassans sjukförsäkringssystem tar över. Även sjukgymnaster och psykologer kan sjukskriva patienter för specifika åkommor utan läkarbesök i Brunflo.

På Brunflo hälsocentral har även ett projekt med jourmottagning inletts där en sjuksköterska tar emot patienten och en läkare undersöker patienten på distans med hjälp av tekniska hjälpmedel.

Det här är exempel på hur ett län med stor läkarbrist är innovativa med sina befintliga personalresurser.

Naturligtvis måste det gå hand i hand med att de yrkesgrupper som tar över delar av det arbete som tidigare låg på läkare, också får adekvat löneförhöjning.

Det hanterar inte grundproblemet med läkarbristen eller de skenande stafettläkarkostnaderna, men det är goda exempel på hur kommuner och regioner "med extra stora utmaningar" vågar tänka i nya steg för att få verksamheten att gå runt.

Det borde både domedagsinspirerade ekonomer och sjukvårdspolitiker ta till sig.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons