Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Sedelärande? Knappast

+
Läs senare
Ledare

När Lars Ohly (V) sommartalade i Almedalen för några veckor sedan angrep han den risktagningskultur som fått ett ansikte genom bankernas svindlande utlåningsverksamhet.

Bankerna har blivit så oumbärliga att de går att jämföra med verkligt samhällsviktiga funktioner som sjukvården, räddningstjänsten eller polisen. Att låta en storbank falla vore som att dra ut grundbulten ur samhällsbygget – det får bara inte ske!

”Att driva en bank måste vara den bästa affärsidé som finns. Banken tar alla vinster när det går bra och låter skattebetalarna betala när det går dåligt”, stormade Ohly. Vänsterledaren har rätt, men det spelar ingen roll, bankerna måste skyddas även fast det är de själva och ingen annan som dragit dem till ättestupan.

När jag i helgen läste ett debattinlägg från samhällsdebattören Johan Norberg, tidigare verksam vid högerns ideologiska drivhus Timbro, kom jag att tänka på … Lars Ohly. ”Bankerna har fått handgripliga bevis för att staten har spänt upp ett finmaskigt skyddsnät under dem. Varför inte ta vansinniga risker framöver om de kan behålla vinsterna men skicka eventuella förluster till skattebetalarna?”, undrar Norberg (DN, 26/7).

Ohl … förlåt, Norberg fortsätter med att rada upp exempel på amerikanska storbanker som injicerats med statliga räddningsmiljarder för att därefter och helt ogenerat fortsätta sin vansinniga risktagning.

Den som tror att den kris vi upplever kommer att bli sedelärande för kapitalismen riskerar att bli besviken. Det här är inte början på något nytt, snarare business as usual. KO

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons