Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

När ska politikerna våga röra det fria skolvalet?

+
Läs senare
/
  • Forskarvärlden är enig om att det fria skolvalet ökar segregationen mellan skolor.
Ledare

På en punkt liknar skoldebatten och klimatdebatten varandra. Precis som det finns en överväldigande mängd forskning som visar att människan påverkar klimatet så finns det gott om belägg för att det fria skolvalet ökar segregationen mellan skolor. I båda fallen fortsätter en röststark opinion att förneka fakta. Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Ludvigsson till exempel, som anser att det är "inte ett dugg logiskt, eller ens intellektuellt hederligt" att påstå att segregationen skulle minska om det fria skolvalet avskaffades.

Man kan lugnt påstå att hon har forskningen emot sig. OECD:s analys av studier från hela världen visar att "det fria skolvalet bidrar till att öka segregationen mellan skolor och elever på olika kunskapsnivåer, etnisk- och socioekonomisk bakgrund och medför större orättvisor i skolsystemen som helhet".

Det var forskare från Nya Zeeland som först upptäckte att det fria skolvalet ökade gapet mellan elever från olika samhällsklasser och etnisk bakgrund. Vita föräldrar hade en tendens att flytta sina barn från mångkulturella lågstatusskolor. Fenomenet döptes till "den vita flykten". En stor amerikansk studie bekräftade samma effekt.

Den vita flykten finns även i svensk tappning. På senare år har det kommit flera svenska undersökningar som visar hur skolvalet drar isär samhället. Anders Trumberg beskriver vad som händer i ett upptagningsområde som är etniskt och socialt uppdelat och där skolan ligger i den resurssvagare delen: "Ett undvikande beteende kan ses hos familjer med resurser att välja skolor, där främst elever med svensk bakgrund väljer andra skolor."

Jenny Kallenius ringar i sin avhandling in dilemmat med skolvalet, nämligen att samma system som ger begåvade elever i utsatta områden chansen att byta skola, gör att de bortvalda skolorna utarmas.

"...samtidigt som man ger de bäst lämpade en plats, så blir ju skolorna de väljer elitskolor, det blir ett elitskoletänkande...", säger en förälder i hennes undersökning.

Forskarvärlden är så pass enig i sina slutsatser att när skolexperten Per Kornhall letade artiklar som inte visade segregation som en effekt av skolvalet så hittade han en, skriven av en tankesmedja som verkar för vinster i välfärden. Artikeln hade inte blivit vetenskapligt publicerad.

Även Skolverkets experter bedömer att skolvalet ökar skillnaden mellan skolor och föreslår "kraftfulla åtgärder". Olika viktningar och resursfördelningssystem diskuteras. Men aldrig så stora utjämningsbidrag kan komma åt det systemfel som skolvalet bygger på, nämligen möjligheten att välja bort en skola som inte fungerar i stället för att stanna och försöka förbättra den.

Det är de uppenbara fördelar som privilegierade föräldrar ser med systemet som har gjort det så populärt - och så politiskt laddat att ifrågasätta. Extra sorgligt blir det av att det är föräldrarnas omtanke om sina barn som gör att de väljer bort dåliga skolor. Vem kan klandra en sådan omtanke?

Frågan är hur ojämlik den svenska skolan måste bli innan politikerna vågar begränsa möjligheten att välja. För det är en sak att ge mer resurser till skolor i utsatta områden. Det är utmärkt. Men så länge det finns en valmöjlighet kommer "den vita flykten" att fortsätta.

En mening från Anders Trumbergs undersökning om skolor som drabbats av denna flykt sammanfattar i all sin akademiska torrhet det sorgliga misslyckandet:

"Skolan som mötesplats mellan majoritets- och minoritetsbefolkning har på dessa platser slutat att fungera".

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons