Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Livet efter DÖ blir ingen dans på rosor

+
Läs senare
/
Ledare

Det har klagats högljutt på Decemberöverenskommelsen, DÖ under våren. Framför allt har moderater och diverse näringslivstoppar beskrivit den som början på demokratins död. Och det är klart att det gör ont i ett borgerligt hjärta att se a-kassan höjas exempelvis.

Men vad få tycks minnas är att DÖ var förre statsministern och moderatledaren Fredrik Reinfeldts idé. Ekots Tomas Ramberg påminner i sin analys av DÖ om talet i Almedalen för nästan exakt två år sedan. Reinfeldt förklarade att han var beredd att isolera Sverigedemokraterna från inflytande för att inte "släppa fram hatet" i svensk politik. Han var beredd att göra det genom att släppa fram en rödgrön regering om de blev större än det borgerliga blocket efter valet. Reinfeldt applåderades bitvis även av åhörare med vänstersympatier.

Men även om hans motiv till viss del var ädla så misstänker Tomas Ramberg att han också hade en annan baktanke med sitt utspel: att cementera blockpolitiken. Moderaternas analys gick ut på att Socialdemokraterna skulle gynnas av ett samarbete över blockgränsen medan det egna partiet inte skulle ha en chans att få regera utan en sammanhållen allians. Den princip som var viktigast att slå fast var att det största blockets ekonomiska politik skulle gå att genomföra. Vänsterpartiets inflytande var viktigt för att de borgerliga skulle kunna vifta med vänsterspöket.

Målet var att förbereda för en pånyttfödd borgerlig allians att vinna valet 2018. En femårsplan signerad Fredrik Reinfeldt alltså.

Hittills har det gått exakt som han planerade, med undantag för den hårda interna kritiken möjligen. Men om det långsiktiga utfallet blir som han önskar är långt ifrån säkert. För överenskommelsen i den utformning den fått ger faktiskt regeringen möjlighet att föra en egen politik. Bland reformerna i vårändringsbudgeten fanns bland annat en höjning av taket i a-kassan, extra pengar till förlossningsvården, en upptrappning av järnvägsunderhållet och flera extra miljarder till äldreomsorgen. Det är en politik som kommer att göra skillnad för stora grupper i samhället. Utan DÖ hade det inte gått.

Men det räcker inte för dem som röstat på de rödgröna för att de vill ha minskade klyftor i samhället. Det räcker inte för att klara kostnadsökningarna i kommuner och landsting eller för att ordna bostäder, svenskundervisning och bra möjligheter till integration för nyanlända.

Det gäller att Socialdemokraterna vågar fortsätta driva den politik de står för och inte återgå till den följsamhet som präglade valrörelsen. Att lägga sig nära Moderaterna och undvika konfrontationer med de borgerliga småpartierna var ingen lyckad strategi.

Förr eller senare kommer verkligheten ikapp den som tror att det går att möta de stora framtidsutmaningarna utan skattehöjningar och stora investeringar. Då kommer blockpolitiken att luckras upp av nödtvång. Fram till dess bör Socialdemokraterna ta den chans som DÖ gett dem att flytta fram positionerna och regera landet med sin egen politik. Och den måste innefatta även de frågor som gör att SD växer.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons