Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gästkrönika: När man spelar fotboll talar alla samma språk

/
Ledare

Annons

De nyanlända behöver möta samhället och Sveriges invånare behöver möta de nyanlända, för att främja integrationen. Det är något man hör politiker säga i debatter på tv. Knäckfrågan är dock, hur vi ska mötas?

Jag är uppvuxen i en mellanstor svensk stad, Motala i Östergötland. Långt bort från storstädernas förorter och segregering, men även i Motala finns det segregation. De som har flytt till Sverige och hamnat i Motala är inte en del av gemenskapen som finns i en stad, de är utanför. På min skola fanns det inga nyanlända. I mitt kompisgäng fanns inga nyanlända. Inte heller i mitt fotbollslag, fram till en grå och kall kväll i början på mars 2010. Då dök det upp tre killar som ville spela fotboll. De var nyanlända från Afghanistan och hade inte bott i Motala så länge. Hur de visste var och när vi tränade fick vi aldrig reda på. Självklart fick de vara med och spela med oss.

Till att börja med var de helt knäpptysta och ställde sig alltid längst bak i kön om vi skulle träna på någon spelövning. Ibland blev det fel, tränaren försökte förklara för killarna men de förstod inte riktigt utan ställde sig hellre vid sidan av planen och tittade på. När vi skulle avsluta träningarna med matchspel, var de med och spelade. När man spelar fotboll talar alla samma språk.

Efter några veckor med laget började de ta mer plats på träningarna. De började prata mer, de förstod tränaren bättre när han visade övningarna. Folk från laget började prata mer med de afghanska killarna som började umgås med spelarna i laget, vara med på lagfester och hänga med ut på krogen. För varje gång som de umgicks med någon från laget lärde de sig något nytt. Samtidigt som vi som var födda och uppvuxna i Sverige fick en större förståelse för deras situation.

Niklas Hafner, doktorand vid Malmö Högskola, skriver i en artikel om fotboll, fred och integration att det finns få sociala och kulturella fenomen som engagerar människor lika mycket som idrott. Idrotten är ett smidigt sätt att integrera i människors vardag. Det finns många lyckade exempel. I Uppsala driver organisationen Tjejers rätt i samhället, projektet Ronjabollen. Det är ett fotbollsprojekt som lockat många tjejer med invandrarbakgrund i resurssvaga områden.

Östersunds FK har fått stor uppmärksamhet för sitt mångfaldsarbete. Föreningen Hej främling hjälper till med fritidsaktiviteter för nyanlända och asylsökande. Alla dessa initiativ behövs för att det ska bli en lyckad integration. Men de behöver även stöd från kommunen.

I slutet av januari lanserades Östersund integrationsstrategi 2020. Den handlar om hur Östersund kommun ska agera för att få en så lyckad integration som möjligt. Bland annat ska kommunen ”i samverkan med andra, arbeta med meningsfulla och hälsofrämjande aktiviteter för asylsökande och nyanlända”. Det är ett steg i rätt riktning från kommunen.

Ibland behöver det inte vara svårare än att ställa upp två lag på en fotbollsplan och spela mot varandra. För en kall kväll i mars kan det hända att man möter tre afghanska killar som ett halvår senare går i skolan, fått nya vänner och är en del av samhället.

Andreas Ekström

Praktikant från Aftonbladets ledarskribentskola

Annons
Annons
Annons