Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Gästkrönika: Hans Rausings ord gäller fortfarande

+
Läs senare
/
  • Hans Rausing (i mitten) trodde inte på bonusar och överbetalda direktörer.
Ledare

Sällan har LO:s årliga lönegranskning av makteliten varit av större relevans än den är just nu. Migrationen till Sverige har givit högerns dröm om ett Sverige med en låglönemarknad ny näring. Därför propageras det också nu aggressivt för en institutionaliserad lönediskriminering där nyanlända skall arbeta till lägre löner än människor födda här.

Att det handlar om en linje som riskerar leda till ytterligare konflikter och spänningar i det svenska samhället tycks inte bekymra förespråkarna av att etablera en låglönemarknad för nyanlända nämnvärt. Att det hela riskerar bli till ett rekryteringsinstrument för extremismen, tycks inte heller ägnas någon större tanke. Detta trots att vi vet att IS (Daesh) i sin rekrytering vänder sig till individer som känner sig marginaliserade och tecknar en världsbild där acceptans är en utopi och ett skäl till att ansluta sig till terrornätverket.

Kraven, som i delar är ideologiskt grundade, har sedan klätts om på ledarsidor som Expressens till att handla om absoluta sanningar som en vetenskapsföraktande vänster inte begriper sig på. Väl medveten om att ekonomisk forskning är en av de kanske mest politiska forskningsgrenar som existerar. Högerns agerande är begripligt. Efter några år av fokus på jämlikhetens välgörande effekter för samhällskroppen och en debatt som präglats av bland annat Thomas Pikettys "Kapitalet i tjugoförsta århundradet", ett resultat av 15 års forskning som spänner över två sekel och visar på en accelererande förmögenhetskoncentration som lett till klyftor vi inte sett sedan 1800-talet, och frågor som behovet av en global förmögenhetsskatt, ser den svenska högern och näringslivet nu en möjlighet att styra in samtalet på sitt älsklingsämne igen.

Maktlönerna i Sverige motiveras ofta med behovet av att ha konkurrenskraftiga löner för att klara av rekrytering på en global marknad. LO:s lönegranskning av makteliten visar dock att svenska VD:ar är just svenska, de kommer från Sverige och arbetar i Sverige. Av de 25 företag som granskats har bara 20 procent en vd med ett annat pass än ett svenskt.

Vilka effekterna av elitlönerna och löneklyftorna egentligen är, har formulerats väl i bland annat följande meningar:

"Det finns en ny tradition i näringslivet med omfattande bonussystem och överbetalda direktörer. Det är ett helt vansinnigt system som formuleras av företagsstyrelser som är rädda. Direktörslöner som är tio eller hundra gånger högre än vanliga löntagares är inte rimligt. Det fördärvar moralen i företagen."

Orden är inte LOs. De är Hans Rausings. En av de mest framgångsrika företagsledarna i svensk historia och nummer 92 på Forbes lista över världens rikaste 2015. En man som flyttade Tetra Pak från Sverige på grund av LO och löntagarfonderna och knappast kan beskrivas som vare sig del av den svenska vänstern eller LO-man.

Det är 10 år sedan orden yttrades, men essensen i Rausings ord är fortsatt relevant.

Allt för stora löneklyftor mellan de i ledningen och de på golvet är inte bra för moralen i företag.

Och vad vi vetenskapen visar oss, är att det inte heller är bra för samhällskroppen.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons