Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gästkrönika: Det är jakten på skolpengen som skapar glädjebetyg

/
  • Större fokus på nationella prov är ingen quick fix mot betygsinflation, menar Erik Löfgren.

Annons

Elever som får rena glädjebetyg i förhållande till sina kunskaper?! Ett svenskt skolväsen som inte har några samlade riktlinjer för betygsättning?! Lärare som säger åt eleverna att de inte behöver prestera på de nationella proven?!

Efter förra höstens Uppdrag Granskning om betygsinflationen i svensk skola var det många som reagerade med ett instinktivt och bestört "så här får det inte se ut!" varpå de ropade efter snabba lösningar på problemet.

Även jag, i egenskap av framtida gymnasielärare. Och gymnasieministern Anna Ekström, i egenskap av gymnasieminister.

Nu är den här, den snabba quick-fix-lösningen: mer fokus i betygssättningen ska läggas kring elevernas resultat på de nationella proven.

"Med den här bestämmelsen får Skolinspektionen möjlighet att granska skolor med väldigt stora avvikelser mellan prov och slutbetyg. För jag vill komma åt de skolor som systematiskt utnyttjar systemet för att ge högre betyg", förklarar Ekström i en intervju med Lärarnas Tidning.

Det låter ju väldigt bra, som om de som satt och gastade framför Uppdrag Granskning ifjol fått alla sina önskningar uppfyllda. Tjoff!; ett snabbt slag med det politiska trollspöt och plötsligt har vi likvärdighet, jämförbarhet och rättvisa i svensk skola!

Skäl för Anna Ekström att luta sig nöjt tillbaka i sin gymnasieministerliga snurrstol och vänta på att beröm-mejlen från en hel yrkeskår med lärare strömmar in?

Icke sa läraren Nicke, som inte vill att hans mångsidiga undervisning ska förvandlas till scener ur The Wire, där en sträng magister står och försöker få eleverna att traggla in några väldigt få och specifika kunskaper som kommer få dem att prestera på de nationella och betygsättande proven.

Nej, kritiken mot idén om att göra de nationella proven mer betygsgrundande har inte låtit vänta på sig.

Beslutet går emot all modern forskning om hur man bäst genomför betyg och bedömning, slår bland annat Anders Jönsson fast i en artikel i tidningen »Skola och samhälle«, och många ser beslutet som en missförtroendeförklaring mot en redan missförtrodd lärarkår.

"Jahapp", suckar uppgivna lärare runtom i landet och slår ut med armarna, "nu är vi inte professionella nog att sätta betyg på våra egna elever".

Så vad är då lösningen, om den nu inte är mer samordnad betygsättning via ett nationellt prov?

Ekström är själv inne på det i sitt svar till Lärarnas Tidning, när hon säger att en av anledningarna till att skolor "systematiskt utnyttjar" betygssystemet kan vara att de har ett "syfte att locka till sig fler elever".

Just det, ja: svensk skola är en marknad! En marknad där skolorna tävlar om att lägga rabarber på den elevmedföljande skolpengen – och i den jakten kommer marknadsaktörerna använda de medel de kan för att locka dessa pengapåsar till sig och sin verksamhet. Ett av dessa medel är förstås lockande glädjebetyg.

Istället för att försöka göra bieffekterna av marknadsanpassningen så små som möjligt borde fokus ligga på att göra svensk skola så bra som möjligt.

Det känns som att gymnasieminister Anna Ekström flänger omkring med en flugsmälla för att med beslutsam näve smälla till alla de illavarslande och problematiska flugor som surrar ovanför den svenska skolan. Ekström ger sig på de flugor som uppkommit, yvigt och ettrigt smällandes, men flugorna kommer bara bli fler och fler så länge man inte tar tag i den härskna surdeg som ligger och jäser längst inne i den svenska skolan.

Man måste våga ge sig på marknadstänkandet och valfriheten.

Annons
Annons
Annons