Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bra start i Östersund för nyvalda Sametinget

/
  • Lars Thomasson deltog i förberedelserna för Sametinget inför starten 1993. Han berättade minnen från den tiden för kronprinsessan Victoria, kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och övriga som deltog vid invigningen.

Annons

Östersund 2019. Så står det på flaggorna vid ingången till det hotell som under en vecka har varit mötesplats för det nyvalda Sametinget. Årtalet syftar på VM i skidskytte. Men det kunde även ha funnits en flagga med texten Östersund 2018 – apropå det samiska 100-årsjubileum som ska firas i början av nästa år. Det är en stor händelse för Östersund och samerna.

Med tanke på detta jubileum var det ett bra val av Sametinget att förlägga sitt första möte på den nya mandatperioden till just Staare, som är det samiska namnet på Östersund. Det var här det började, med ett landsmöte under några februaridagar år 1917.

Ett fint sätt att fira detta jubileum vore att utse Östersund till hemort för den samiska parlamentsbyggnad som har diskuterats i snart 25 års tid. I dag har parlamentet en ambulerande tillvaro. De folkvalda ledamöterna samlas i plenum på olika orter tre gånger per år. Den ordningen har också sin charm, men en fast plats vore att föredra ur många synpunkter. Östersund ligger mycket bra till som samlingsplats, både i ett historiskt, kulturellt, geografiskt och kommunikationsmässigt perspektiv.

Ett hus ska också fyllas med innehåll, inte bara med önskedrömmar och vackra ord. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke var inne på detta tema när hon talade vid öppningen av Sametingets nya mandatperiod. Det är en efterlängtad vitamininjektion när hon nu avsevärt utökar Sametingets budget och samtidigt lovar att formalisera dialogen med samerna på ett bättre sätt.

Vad det innebär återstår att se, men det är ingen statshemlighet att det råder viss förvirring i samordningen mellan olika departement i Regeringskansliet. Samiska frågor hanteras av olika departement med risk att viktiga ärenden hamnar mellan stolarna.

Alice Bah Kuhnke hade positiva besked till Sametinget, men fortfarande är steget långt till att möta de krav som samerna själva har på självbestämmande och inflytande.

Låt mig ta ett konkret exempel. Östersunds kommun har köpt in ett 330 hektar stort skogskifte i närheten av Lillsjöhögen. Där ska det beredas plats för tio serverhallar som var och en tar 24 000 kvadratmeter mark i anspråk. Ett litet problem i sammanhanget är att detta gigantiska industriområde ligger mitt i samebyn Jovnevaeries vinterbetesmarker. Kommunalrådet Karin Thomasson (MP), själv same, har i en intervju med Radio Jämtland sagt att det är ”problematiskt med serverhallar i ett renbetesområde.”

Det låter som en stark underdrift, men frågan inställer sig: Ska vi satsa på renbete eller serverhallar? Eller finns det någon alternativ placering av hallarna? Vem vet för övrigt, med tanke på dagens snabba teknikutveckling, hur länge serverhallarna kommer att vara i drift? Det vi däremot vet är att renbete sannolikt har förekommit i området i hundratals år.

Det är inga enkla frågor, men denna typ av ärenden hanteras dagligdags runt om i Sápmi. Samerna har under mycket lång tid fått sina traditionella marker kringskurna av vägar, gruvor, vindkraftverk, vattenkraftsutbyggnader, turistanläggningar och andra intrång. Frågan är var smärtgränsen går och om vi vill ha en levande samisk kultur. Sedda var för sig kan ingreppen ses som små eller betydelselösa, men sammantaget kan de utgöra ett hot mot de urfolksvärden som både Sverige och det internationella samfundet säger sig värna om.

Dessa aspekter fanns i hög grad med när sametinget diskuterade ett utkast till en nordisk samekonvention. Ämnet låter fnösketorrt, men i grunden handlar det om självbestämmande och om rätten till mark och vatten. Folkrättsprofessorerna är djupt oeniga om tolkningen. Mattias Åhrén från Sverige sågar dokumentet i dess nuvarande utformning, medan hans kollegor i Norge och Finland ser det som en plattform för utökat samiskt inflytande över naturresurserna.

Även Sametinget är delat. Efter maktskiftet i tinget vill den nya styrelsen omförhandla avtalet. Förslaget till en nordisk samekonvention kommer därför att bli ett av många viktiga debattämnen under den fyraåriga mandatperioden.

Det vore intressant att följa den diskussionen i ett nybyggt parlament i Östersund!

Annons
Annons
Annons