Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Äldreboendet i Torvalla har varit politik från första början

+
Läs senare
/
  • Brister på Vardagas äldreboende får politikerna att tveka om en förlängning.
Ledare

Östersunds kommun överväger att ta över driften av ett privat äldreboende i Torvalla från vårdföretaget Vardaga. Granskningar visar på brister som gör att politikerna väljer att förlänga kontraktet med sex månader i stället för tre år, som planerat.

Det är ett bakslag för Vardaga, men också för en välfärdsbransch som satsar hårt på att vända opinionen inför beslutet om vinstbegränsningar senare i höst.

Äldreboendet på Skogsbruksvägen 133 är nämligen ett trumfkort i debatten om vinster i välfärden, där det används som argument för att privata äldreboenden är bättre och billigare än kommunala. Anledningen är den så kallade "Östersundsstudien" som jämfört boendet med ett likadant som ligger vägg i vägg - och drivs i kommunal regi.

Vardagas affärsområdeschef Ulla Tansen antyder att det ligger politiska skäl bakom kommunens tvekan att förlänga avtalet. Det är faktiskt ett magstarkt uttalande med tanke på hur Östersundsstudien kom till.

LT:s ledarsida har tidigare berättat om rapporten, vars vetenskapliga värde blivit starkt ifrågasatt. Konsultföretaget Nordic Healthcare Group, som gjorde studien, gav till en början sken av att den var sanktionerad av Karolinska institutet, KI. Något som föranledde KI att gå ut med ett pressmeddelande där de kraftfullt förnekade att de hade något med studien att göra överhuvudtaget.

Trots det har den fortsatt att omnämnas i debatten som en oberoende forskningsrapport.

Det behövdes ingen konspiratorisk läggning för att inse att undersökningen skulle komma att utnyttjas politiskt. Innan den startade förklarade Vardaga (som då hette Carema Care) att de tänkte strunta i normala avkastningskrav för att få delta i projektet. I samma veva skrev chefer från Vardaga, Vårdföretagarna och Nordic Healthcare Group en gemensam debattartikel i Dagens Samhälle. Utförare, branschorganisation och utvärderare satt med andra ord i samma båt redan innan undersökningen drog igång.

Och innan studien ens var halvfärdig använde sig förra äldreministern Maria Larsson (KD) av den i valrörelsen, som argument för att inte "smutskasta" den privata vården.

När slutrapporten kom var den viktigaste slutsatsen att Vardaga bedriver lika bra äldrevård som kommunen, till en lägre kostnad. En viktig förklaring ansågs vara ett flexibelt grundschema med färre fast anställda och fler timanställda som sätts in vid behov. Personalkostnaden blir därmed lägre än i det kommunala boendet.

I Östersunds kommun har man tagit till sig av Vardagas sätt att organisera arbetet. Men enligt ordföranden i vård- och omsorgsnämnden, Mona Modin Tjulin (S), visar Arbetsmiljöverkets och kommunens egen granskning på brister. Bland annat har personalen stundtals haft för kort tid att återhämta sig mellan arbetspassen eftersom de tvingats gå in och jobba för varandra.

En självklar fråga i en forskningsstudie som jämför olika driftsformer borde vara om personalen upplever att de har tid och resurser att göra ett bra jobb. Kan man tycka.

Och jodå, frågan ställs i Östersundsstudien. Men svaren göms undan i slutrapporten genom att buntas ihop med andra frågor under rubriker som "Arbetskrav" och "Rollförväntningar".

Inte heller Östersundsstudien ger något svar på om det går att bedriva äldrevård med rejäl vinst, utan att det går ut över personal och boende.

Men syftet var kanske inte heller att besvara den frågan. Syftet var kanske att bekräfta en ideologiskt grundad åsikt?

Det är faktiskt beklämmande att höra Vardaga och den borgerliga oppositionen beskylla den politiska majoriteten i Östersund för att göra politik av frågan.

Östersundsstudien har ju aldrig varit annat än politisk.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons