Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi måste rädda Långans unika fiske

Annons
Ett fritt strömmande vatten. Långan på flugfiskepremiären.

Det vackra, ljusa Norrland där jag själv är född har tyvärr befläckats av mörka moln under en allt för lång period.

Det handlar om den vackra älven Långan och hotet om att bygga ett nytt kraftverk i Långforsen. Dessa tankar är så omoderna, oattraktiva och så... ja, mossiga att jag knappt finner ord för att beskriva eländet.

Jag är född i Storåsen, uppvuxen i Ragunda kommun och fick leva med kampen för att rädda Ammerån. Det finns så ofattbart få vilda vatten kvar att jag inte ser något annat alternativ än att vi måste rädda Långan också, speciellt när det aktuella kraftverket skulle producera så väldigt lite el. Jag är själv ordförande och grundare av den rikstäckande fiskeföreningen Fjällorna, som ständigt växer och nu har över 400 medlemmar.

Vi är många kvinnor som sluter upp i kampen för att bevara de sista dropparna vilt vatten. Och vi är många som årligen gästar Jämtland för att både fiska och njuta av naturen, och det är till de vilda och levande vattnen som vi söker oss. Det är magiskt och rent utav helande att beskåda hur livet tagit fart i Långan efter att dammen brast för några år sedan. Det är på flera sätt talande också, naturen tog tillbaka sin frihet och vill visa oss vägen mot framtiden. Strax innan jul var jag på en fiskemässa i Uppsala där folk från hela Sverige manifesterade ett massivt stöd för Långan. Det visade sig vara många av oss som stått med böjda spön i exempelvis Lillforsens snabba strömmar med en stor harr på kroken. Och vi håller tummarna för de förebildspolitiker i främst Krokom och Åre som nu gör allt för att rädda älven. Heja er! Ni har vårt stöd. Sportfiske kan vara ett stort bidrag till en levande landsbygd, i Sorsele kommun genererade sportfisketurismen 30 miljoner kronor under 2015. Men om Jämtkraft täpper till Långan med betong och gravstenar igen så har jag och flera med mig sannolikt lagt både våra sista flugor och sista slantar i området, hur mycket det än smärtar.Så får det helt enkelt inte bli - utan jag räknar med att vi ses till sommaren igen.

 

Sivan JanssonOrdförande Fjällorna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons