Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Kor kan dämpa klimathotet

+
Läs senare
/
Debatt

Allan Savory, den banbrytande biologen från Zimbabwe, besöker Åre Sustainability Summit med ett hoppfullt budskap. Att korna faktiskt erbjuder lösningar på mänsklighetens största utmaningar.

Vi kan försörja 9 miljarder människor med bra mat och friskt vatten samtidigt som vi låter våra ekosystem tillfriskna och blomstra på nytt. Vi kan trycka ner så mycket kol från atmosfären tillbaka till matjorden att koldioxidhalten sjunker till förhistoriska nivåer. Och det är våra kära kor som kan hjälpa oss med detta underverk. (Korna och de andra betesdjuren.)

Det vi missat är hur megafaunan (de stora djuren), växterna och mikroberna genom årmiljonerna, utvecklat ett samarbete som bygger matjordar så tjocka att koldioxidhalten i atmosfären kunde sjunka ner mot 200 ppm. Naturens arbetsförmåga är helt överlägsen.

Men först utrotade vi det mesta av megafaunan, och sedan började vi jordbruka med ettåriga grödor som utarmat jordarna ännu mer. Bufflarna på Nordamerikas prärier hade t.ex. byggt matjorden 2 meter tjock och nu har vi lyckats odla bort hälften av detta enorma kolkapital.

De perenna gräsens djupare rötter och friskare jord fångade effektivt den näring som dagens dieseldrivna jordbrukssystem förlorar till sjöar och hav. Betesmark behöver bli utgångsläget medan jordbrukandet med ettåriga grödor, (som ger oss bröd), behöver få bli tillfälligare störningar i markekosystemet.

Rovdjuren lärde betesdjuren att beta i stora rörliga flockar och det är detta beteende som vi nu kan härma med holistiskt planerad betesdrift. Korna matar mikroberna med gräs inne i sin våm. De trampar ner och gödslar resten av markens växter så att mikroberna på markytan också kan frodas och få ge gräset ny växtkraft. Korna ser till att markekosystemet vibrerar av liv, att 5 miljarder hektar gräsmarker grönskar, och att de djupa skogarna berikas med inslag av öppet landskap. Produktiva betesmarker kan faktiskt binda mer kol än vad skogen kan.

För oss bönder handlar det här om att tänka betesdrift och jordbruk på ett helt annorlunda sätt, och lära oss en matproduktion som ger mycket mer nyttiga livsmedel per använd liter diesel.

För matproduktionens industriella falang är det här besvärliga nyheter, för nu pratar vi inte någon ny grön våg där jordbruket ska intensifieras ytterligare – fast hållbart. Det här handlar tvärtemot, om ett jordbruk som är intensivt hållbart. Där brukandet och vårdandet av jorden, djuren och naturen kan vara, och ska vara, ett och detsamma.

Jörgen Andersson Fjällbete

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons