Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Förskolan viktig för små barn

+
Läs senare
/
  • I ett samhälle där förskolan är en central plats för barnen under tiden som föräldrarna arbetar måste den mänskliga kvalitén vara hög för att barnen ska utvecklas optimalt. Den kvalitén mäts i trygghet och anknytning i avspända mänskliga möten, skriver förskolläraren Torbjörn Klovenborn i Åre. Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX
Debatt

Förskolan är en del av skolsystemet och där läggs stor vikt vid barns lärande. Men vilka förutsättningar ger vi barnen för att de skall kunna lära?

Barn som får sina behov tillgodosedda har större möjligheter att klara av skolans och därmed samhällets krav. Det vi ser i dagens skola är en växande grupp elever som inte klarar kraven eller når målen, bland annat beroende på sämre utvecklad förmåga till just känslomässig reglering, impulskontroll, empati och social kompetens, vilket grundläggs i relation till trygga vuxna under förskoleåren.

I ett samhälle där förskolan är en central plats för barnen under tiden som föräldrarna arbetar måste den mänskliga kvalitén vara hög för att barnen ska utvecklas optimalt. Den kvalitén mäts i trygghet och anknytning i avspända mänskliga möten.

Små barn behöver ha ett fåtal kontaktytor och stabila relationer för att kunna utveckla språk, självförtroende och självkänsla, vilket i sin tur utgör grunden för allt fortsatt lärande. Barn som inte får tillräcklig spegling, bekräftelse och vägledning under sina första levnadsår kan få bestående och oåterkalleliga psykosomatiska skador.

Detta kan dessutom leda till otrygghet och därmed stress och ökad cortisolproduktion. För de yngre barnen kan förhöjda cortisolhalter leda till permanenta skador som omintetgör möjligheter till normal utveckling

Den känsligaste perioden för barnen är tiden från spädbarnsåldern till tre år. Det är i detta åldersintervall som vi i Sverige skolar in barnen i förskolan. Om de utsätts för stress påverkas deras inlärningsförmåga långt upp i åldrarna (Skolverkets allmänna råd om kvalitet i förskolan 2005).

Reaktioner på stress i tidiga år utgör tillstånd i hjärnan som kan organiseras till permanenta reaktionssätt, egenskaper.

Av alla däggdjursungar är människobarnet det mest ofullgångna vid födseln. Det nyfödda barnets hjärna har bara nått 25 procent av slutvikten.

Innan barnet fyllt tre år har hjärnan nått 80–90 procent av slutvikten. De delar som då har utvecklats är till exempel frontalloberna som har central betydelse för impulskontroll, social förmåga och empati. Det betyder att förändringstakten i hjärnan är snabbare under de första åren i förskolan än någonsin senare i livet.

Alltså går snälltågen i förskolan. Hjärnbarkens nästan explosiva tillväxt under de första åren påverkas därför i stor utsträckning av de erfarenheter barnet gör i samspelet med sin omgivning. Både hjärnan och personligheten växer fram ur samspelet med omvärlden.

Anknytningsteorin anses i dag vara den mest betydelsefulla teorin rörande hur och varför nära känslomässiga band formas.

När barnet utvecklar en ogynnsam anknytning, som lätt blir följden när den vuxne inte hinner med att bekräfta barnet, utvecklar det överaktivitet, koncentrationssvårigheter samt problem med att knyta an senare i livet.

När vi i dag skall introducera barn i förskolan har det blivit populärt att använda sig av effektiva och korta inskolningar. Detta kan leda till en otrygg anknytning och barnets utveckling och lärande hämmas. I förskolans läroplan står det att verksamheten ska tillgodose varje barns behov.

Det är alltså av stor betydelse hur vi satsar på förskolan.

Torbjörn Klovenborn, förskollärare, vägledare, Åre

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons