Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Folkhälsoinstitutet fyller en viktig roll

+
Läs senare
/
  • Hur påverkas Östersund som arbetsmarknadsort och magnet för kvalificerad arbetskraft i Norrlands inland om Folkhälsoinstitutet försvinner?
Debatt

Nyligen fyllde Folkhälsoinstitutet (FHI) 20 år. Det är ingen lång tid för en myndighet, men vad som uträttats under denna tid är imponerande. Institutet har bidragit till att folkhälsoarbetet utvecklats från välmenande kampanjer till ett genomtänkt samhällsarbete där man systematiskt följer upp mål som arbetats fram i en bred politisk process.

Ett viktigt skäl för att bilda FHI var att huvuddelen av folkhälsoarbetet bedrivs utanför sjukvården. Vår hälsa bestäms till stor del av vilket samhälle vi lever i. Ett jämlikt samhälle där människor har jobb, bra arbetsmiljöer, social trygghet och inflytande över sina liv – ett sådant samhälle är också bra för folkhälsan.

Vår livsstil, eller levnadsvanor som kost, motion, rökning och alkoholdrickande påverkar också hälsan men människor väljer inte livsstil på grund av välmenande råd från myndigheter. Övervikt, rökning och drogproblem är starkt klassbundna. Slitsamma jobb, utslagning och långvarig arbetslöshet ökar kraftigt risken för ohälsosamma levnadsvanor.

Folkhälsan kan bara förbättras om man har en social helhetssyn och arbetar för att påverka människors levnadsförhållanden. Detta kräver att myndigheter samarbetar och att jobbet sker såväl på regional som på lokal nivå.

År 2003 antog riksdagen nationella mål för det samlade svenska folkhälsoarbetet och gav Folkhälsoinstitutet i uppdrag att samordna och följa upp folkhälsopolitiken och stödja det lokala arbetet, exempelvis genom kunskaper om effektiva arbetsmetoder.

Detta arbete har varit framgångsrikt, men mycket återstår att göra. Sverige är fortfarande ett land med stora hälsoskillnader. Medellivslängden i kommuner i Norrlands inland är åtskilliga år kortare än i välmående storstadsområden. Arbetare har mer än dubbelt så hög risk att dö i hjärtinfarkt än högre tjänstemän. Behovet av ett systematiskt folkhälsoarbete är inte mindre idag än det var 2003.

Det är därför uppseendeväckande att regeringens utredare Stefan Carlsson har föreslagit att Folkhälsoinstitutet skall försvinna. En del av arbetsuppgifterna föreslås bli överförda över till andra myndigheter – men den centrala uppgiften att följa upp den nationella folkhälsopolitiken försvinner.

Man föreslår visserligen en ny myndighet, Myndigheten för välfärdsstrategi, med övergripande uppgifter på hälsoområdet, men det handlar framför allt om att följa sjukvårdens utveckling och arbeta med handikappfrågor. Uppföljning av de nationella folkhälsomålen nämns inte som en uppgift.

De uppgifter som i dag utförs av Folkhälsoinstitutet skall enligt förslaget föras över till ett antal andra myndigheter, samtliga lokaliserade till Stockholm. Sambandet mellan olika verksamheter bryts: Alkoholtillsynen, som är en central del av det förebyggande arbetet hamnar hos en inspektionsmyndighet som framför jobbar mot sjukvård och socialtjänst. Annan förebyggande verksamhet på alkoholområdet förs istället till en kunskapsmyndighet, också den med huvudinriktning mot sjukvården.

Förslaget är allvarligt ur regionalpolitisk synpunkt. Jag var själv med om att flytta FHI till Östersund åren 2005 till 2007. Det var ingen okomplicerad process men det var möjligt att bygga upp en ny verksamhet och rekrytera bra medarbetare till Östersund med starkt stöd från kommunen och regionala företrädare. Ett viktigt skäl till flytten var att huvuddelen av Sverige ligger utanför Stockholm. Det gäller inte minst hälsoproblem och arbetsuppgifter på folkhälsoområdet.

Vill vi ha en statsförvaltning som ser hela Sveriges problem är det bra att fördela arbetsuppgifter mellan olika regioner. Om man bara några år efter flytten skulle lägga ner Folkhälsoinstitutet är detta både ett svek mot de medarbetare man rekryterat och något som allvarligt skulle rubba regeringens regionalpolitiska trovärdighet.

Folkhälsoinstitutet är ingen vårdmyndighet, som utredaren hävdar, utan en myndighet som skall understödja en samlad folkhälsopolitik med syfte att minska ojämlikheten i hälsa och ge stöd till det växande lokala folkhälsoarbetet.

Eftersätter man den uppgiften tar man ett långt steg tillbaka från en folkhälsopolitik, som tidigare haft en bred politisk förankring.

Förslaget att lägga ner Folkhälsoinstitutet bör därför avvisas!

Gunnar Ågren Tidigare generaldirektör för Folkhälsoinstitutet

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons