Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

FN:s uppdrag växer

+
Läs senare
/
Debatt

Under hösten 2005 ledde Jan Eliasson i egenskap av ordförande i FN:s generalförsamling världens länder genom ett stort reformtoppmöte i New York. Då fanns Irak-kriget i färskt minne och Kofi Annan hade talat om ett vägskäl för FN:s medlemmar. När nu Eliasson sju år senare tillträder tjänsten som vice generalsekreterare i Förenta Nationerna hänger Syrien-konflikten som ett tungt moln över de internationella relationerna.

Inte bara Syrien präglar den internationella dagordningen. Under våren har vi sett våldsutbrott i Sydsudan, Mali och Kenya. Hoppet under den arabiska våren har förbytts i frustration över uteblivna framsteg. Demokratiska republiken Kongo plågas fortfarande, efter snart femton års konflikt, av uppblossande stridigheter och övergrepp mot civilbefolkningen.

I Libyen förra våren gjorde FN-länderna verklighet av principen skyldighet att skydda när man ingrep mot en diktator som varken kunde eller ville skydda sin egen befolkning. I Kenya och Elfenbenskusten lyckades FN på ett tidigt stadium undanröja hot om storskaliga krigshandlingar. Det visar att världen kan agera när samsyn råder. I Syrien har däremot en våldsam regim och oenighet i FN:s säkerhetsråd lett till att människor dödas i tusental. Medlemsländerna måste enas hur man ska stärka mänsklig säkerhet.

Jan Eliasson är en av FN:s millenniemålsambassadörer. En angelägen uppgift för FN under hans ledning är att inte bara se till att de åtta utvecklingsmålen nås senast år 2015 utan också att nya mål för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet formuleras.

Det nyligen avslutade toppmötet om hållbar utveckling i Rio de Janeiro resulterade i ett slutdokument som kan ses som en startpunkt. Bland få konkreta slutsatser finns ett tioårigt ramverk för hållbar produktion och konsumtion och en tidtabell för att stoppa nedskräpningen av haven. Sveriges regering bidrog till att dokumentet också talar om demokrati och mänskliga rättigheter. Nu måste regeringar, företag och frivilligorganisationer arbeta vidare och därefter återvända till FN-systemet för att förverkliga visionen om hållbar utveckling.

Fortfarande begås svåra kränkningar mot de mänskliga rättigheterna, men världens länder har i högre grad ögonen på sig. FN:s övervakningssystem och frivilligorganisationer i hela världen ger offentlighet åt och kritik mot människorättsbrott. Uteslutningen förra våren av Libyen från rådet för mänskliga rättigheter, inrättandet av en specialrapportör för Iran och arbetet för yttrandefrihet på internet visar att FN tar steg framåt i försvaret för de mänskliga rättigheterna.

Ofta ställs det, med rätta, höga krav på FN. Inte lika ofta talas det om att FN är en spegling av sin omvärld. En nyckeluppgift för den nya ledarduon Jan Eliasson och Ban Ki-moon är att förmå medlemsländerna att ställa resurser till FN:s förfogande. Att FN får politiskt, ekonomiskt och ibland också militärt stöd är avgörande för att organisationen ska kunna utföra sitt allt mer omfattande uppdrag.

Aleksander Gabelic Ordförande i Svenska FN-förbundet

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons