Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

EU-anslag utarmar Sverige

+
Läs senare
/
  • Leif Svensson, Förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund är kritisk till hur pengar från EU används och han menar att Sverige betalar för mycket får ut för lite av medlemskapet.
Debatt

Nästa årsskifte har Sverige varit medlem i EU under 20 år. På vilka sätt har det påverkat vårt samhälle? Har vi fått fler eller färre regler och byråkrater? Har det genom de olika regelverken från EU blivit svårare eller enklare att driva företag i Sverige?

Det sägs att i storleksordningen hälften av alla svenska regler har sitt ursprung i EU. Måste dessa regler krånglas till ytterligare genom gold-plating?

Urbaniseringen fortsätter i Sverige. De fagra orden om att hela Sverige ska leva upplevs fortfarande mest som politisk retorik, utan egentliga exempel på motsatsen. Under perioden 2002-2013 har storstadsregionerna ökat invånarantalet med 15 procent och övriga Sverige med 3,5 procent (SCB). Systemet med att koncentrera landets ekonomiska resurser till storstadsregioner i Sverige vidarebefordras numera i allt högre grad till att sändas till Bryssel. Någon pengaström till större delen av Sverige – vår glesbygd – syns väldigt lite av.

Sverige är även fortsättningsvis en stor nettobetalare till EU:s ekonomi. För 2013 betalade vi 37,3 miljarder kronor och fick tillbaka 11,6 miljarder kronor. Vi betalade alltså 25,6 miljarder kronor till EU, vilket var en ökning med 3,9 miljarder från året före. Att öka kostnaden till EU med dessa pengar utlöste mycket liten politisk debatt, men att underlätta för Sveriges småföretagare att anställa och växa, motverkas effektivt. (Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle det kosta 1,4 miljarder kronor att ta bort sjuklöneansvaret för företag med upp till 10 anställda.)

Under 2013 satsade Sverige nästan 3,3 miljarder kronor på Regional tillväxt (inklusive Transportbidrag), varav ungefär hälften kom från EU. Vi satsar alltså 17 gånger mer på EU än på den nationella tillväxten i Sverige. Vad får vi för detta? Vad innebär det för Sveriges utveckling?

Småföretagarna har visat på nyföretagandes betydelse för arbetstillfällen i glesbygd i rapporten Kommuner som går mot strömmen. Tyvärr är glesbygdens företag mer beroende av regelkrångel än storstädernas oftast mer renodlade tjänsteföretag.EU-kommissionen beslutade redan 2008 om Small Business Act för Europa, vars underrubrik är Tänk småskaligt först. Denna, för småföretagande väsentliga viljeriktning, har inte lämnat många spår i svensk förvaltning eller regelsystem. För att EU och Sverige ska kunna utvecklas och minska arbetslöshet, så måste mängden arbetstillfällen öka, vilket innebär att mängden växande småföretag i Sverige måste ges tillväxtmöjlighet. Är utgångsnivån att det ska bli enklare att starta och driva företag i glesbygd, så kommer detta även att gynna företag som finns i storstad och/eller är stora.

Leif Svensson

Förbundsordförande

Småföretagarnas Riksförbund

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons