Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Befolkningen kräver svar om uranet

+
Läs senare
Debatt

I Oviken finns malmfyndigheter värda 454 miljarder kronor. Om vi bortser från uran som är kontroversiellt, så har resterande molybden, vanadin och nickel ett värde på minst 350 miljarder kronor med dagens priser. Värdet kan öka betydligt när efterfrågan ökar i nästa högkonjunktur, vilket sannolikt minskar uranets andel. Området anses av geologer som Europas och möjligen världens största fyndighet.

Vad gör ansvariga politiker i trakten? Ingenting! Det jäser i bygden av förväntan men inte minst missnöje över att kommunerna inte gör stort mer än samlar in protestlistor mot ”uranborrning”. Ett kommunalt veto mot uranbrytning kan ju inte tillåtas blockera all gruvindustri.

Traditionella näringar som transport, entreprenad och vägbyggnad kommer att efterfrågas i stor skala under uppbyggnad av gruvindustri.

I Tandsbyn finns arbetslös men kunnig personal i konstruktion och mekanisk produktion. Efter nedläggningen av ACB finns arbetslösa och kompetenta processtekniker. Är det orimligt att anta att denna personal kan arbeta i gruvindustri?

Knappast något av de etablerade företagen i regionen kommer att möta konkurrens från en nyetablerad gruvindustri. Utom möjligtvis om arbetskraften. Det säger sig själv att det billigaste är att anställa lokalt boende, i stället för att betala för resor, traktamente och kanske bostäder för tillresande arbetskraft. Naturligtvis kommer viss kompetens att hämtas utanför länet, men en majoritet av arbetskraften i gruvindustrin kommer att vara lokalbefolkning.

Gruvindustri är inte hacka och spade: i dag är gruvindustri högteknologi inom alla områden. Miljöteknik är vi starka på i Sverige och kraven i gruvindustrin är mycket höga. Många jobb inom miljöteknik kommer att följa med en gruvindustri.

Berörda kommuner kan ju inte bara räkna värdet på en gruva som intäkter i procentsatser på fyndigheten. Det är i utveckling av det lokala näringslivet som de stora vinsterna finns. Möjligheten att locka till sig och behålla kompetens och högutbildad personal.

Gymnasieskolan kan utbilda borrare, maskinförare och anläggningspersonal. Universitetet kan utbilda geologer, gruvingenjörer och miljöingenjörer. En stor samlad kompetens spinner vidare och utvecklar nya företag knutna till regionen. Sånt här brukar näringslivskontoret i en kommun kunna förstå, men tydligen inte i det här fallet?

Folket kräver svar från näringslivskontoret i Östersunds och Bergs kommuner: varför är ni så fullständigt passiva, eller till och med direkt motarbetar denna utveckling? Det minsta man kan begära är att kommunerna gör en ordentlig undersökning om vilka fördelar och nackdelar det finns med gruvindustri i Jämtland.

Magnus Hansson

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons