Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lysande underhållning

/

"Note: Avenue Q has not been authorised or approved in any manner by The Jim Henson Comapny or Sesame Street Workshop which have no responsibility for it´s content.” En liten vit ruta i Avenue Q:s programblad berättar att mupparnas och fragglarnas skapare Jim Henson inget har med den sunkiga gatstumpen i New York att göra.

Annons
Men visst är Avenue Q, som fyllde Storsjöteaterns salong i onsdags kväll, tydligt inspirerad av hans skapelser: Garderobsbögen Rod och rumskompisen Nicky liknar Ernie och Bert, porrsurfande Trekkie Monster har en kusin i Kakmonstret och Lucy the Slut för tankarna till en bedagad Miss Piggy. Blandningen av människor och dockor känns också igen liksom det pedagogiska anslaget där barnkörer räknar och bokstaverar. Fast här leder bokstaveringen till ord som de 70-talister som växte upp med barnprogrammen kan behöva idag: one night stand till exempel.
Dockteater fascinerar mig. Hur döda ting får liv på scenen, så mycket liv att dockspelarna i applådtacket känns irrelevanta: jag skiter väl i en svartklädd Linus Wahlgren - ge mig Trekkie Monster! Vilket i sin tur är ett gott betyg åt de sjungande dockspelarna som smidigt byter figurer med varandra utan att illusionen bryts.
Avenue Q följer en gammal satirisk tradition där dockor på scenen kan säga och göra det människor inte kan. Makthavare som häcklas av dockor får snällt bita ihop och ignorera om de inte vill framstå som löjliga. I Avenue Q kan till exempel dockorna Kate Monster och Princeton leverera en lika vild som hysteriskt rolig sexscen utan att det blir plumpt. Men även de människor som är i roll färgas av dockornas överdrivna karaktärer och för tankarna till amerikansk sit-com. Fast med skruv.
Avenue Q är en amerikansk skapelse med de referenser det innebär. En misstanke om att Avenue Q-skaparna började sitt arbete med en lista: ”Vad provocerar?” smyger sig på. Lite homosexualitet, lite rasism och lite porr hamnade på listan. Även om inte samma saker provocerar på samma sätt i Sverige går historien hem i salongen. Och eftersom provokationspunkterna har integrerats i en sanslös, och ibland lätt brutal historia, där unga slackers söker det stora svaret på meningen med livet (vilket de gör även i Sverige) stör det bara lite.
För här finns kramgoa dåliga-idéer-nallar som dyker upp när de som minst behövs och övertalar arbetslöse Princeton att ett flak öl faktiskt är mycket billigare per öl än ett sexpack. Här finns skräckbröllopsscener i storformat och doadoakörer i flyttkartong.
Avenue Q är snygg, tajt och välproducerad underhållning. En glad publik belönar ensemblen med tre välförtjänta inrop, stående ovationer och visslingar.
Annons
Annons